La Peregrina av Cecilia Samartin

”Santiago, Santiago,
be för min själ
när jag går längs el camino
så att allting går väl”

Titel: La Peregrina
Författare: Cecilia Samartin
Serie: Peregrinos #2
Genre: Roman
Antal sidor: 489
Språk: Svenska
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: La Pergrina
Översättare: Mia Ruthman
Förlag: Bazar
ISBN: 978-91-7028-352-9
Utgivningsår: 2013 (2011)
Format: Inbunden

Första meningen: Mitt tidigaste minne är att jag ser upp i ett par mörka, gåtfulla ögon.

Handling: Jamilet trodde fortfarande på att señor Peregrino hade älskat Rosa högre än någonting annat i världen. Men samtidigt var hon förvånad över att han visste så lite om henne.

Den unga mexikanskan Jamilet bor i Los Angeles, där hon genom sitt arbete på ett psykiatriskt sjukhus blir god vän med den excentriske señor Peregrino. Med Jamilets hjälp får señor Peregrino tillbaka sin frihet, och han gör henne officiellt till sin arvinge. Men Jamilet kan inte glömma señor Peregrinos berättelse om hur han som ung vandrade den legendariska pilgrimsvägen till Santiago de Compostela och mötte sitt livs kärlek Rosa bara för att förlora henne igen.
   Jamilet känner ett oförklarligt band till Rosa. När hon får veta att både hon och Rosa föddes med samma slags födelsemärke, satsar hon allt på att ta reda på Rosas historia, även om det innebär att hon måste bryta mot lagen och sätta sitt förhållande till señor Peregrino på spel.
   Hennes sökande för henne till Mexiko och Spanien och hon gör upptäckter som är mer fantastiska än hon någonsin kunnat föreställa sig.

Min kommentar: Det var inte så länge sedan som jag läste den första boken i serien, Señor Peregrino, och trots mina stora förväntningar så infriades de verkligen. Nu ville jag verkligen veta hur det skulle gå för Jamilet och Señor Peregrino, och inte minst bara för att få läsa lite mer av Samartin.

Jag blev inte det minsta besviken den här gången heller. Jag fullkomligt njuter av att läsa. Det finns allt jag kan kräva – det är vackert och följsamt, så spännande att jag sträckläser och så förmedlas ett djupare budskap. Plus att det är roligt (framförallt när det handlar om Carmen). Jag ler och småskrattar jämt och ständigt, både för att det är lustigt men också för att jag tycker det är så himla bra.

Det gick som felfritt ändå till slutet där något hände som jag blev lite förvirrad över, men jag håller mig till godo för det finns ju ännu mer att ta reda på i den sista och avslutande delen.

Så kort och gott kan jag säga att den här andra delen i Samartins vackra, spännande och mystiska serie är minst lika häpnadsväckande som den första, om inte mer, för jag faller pladask. Om du ännu inte läst dem och är nyfiken så ber jag dig att på momangen läsa dem!

Mitt betyg:

Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson

”Och när gråten steg i hennes hals dränkte hon den med ännu en klunk vatten.
Så. Nu fanns den inte mer.”

Titel: Jag heter inte Miriam
Författare: Majgull Axelsson
Serie: –
Genre: Roman, Historisk roman
Antal sidor: 451
Språk: Svenska
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: –
Översättare: –
Förlag: Brombergs
ISBN: 978-91-7337-698-3
Utgivningsår: 2015 (2014)
Format: Pocket

Första meningen: Fortfarande är det natt, ändå skiner solen.

Handling: När familjen samlas runt Miriams säng för att fira hennes åttiofemårsdag tror de nästan att hon blivit dement. Varför skulle hon annars säga att hon inte heter det som alla vet att hon faktiskt heter? Visst vittnar siffrorna som är tatuerade på hennes vänstra arm om hennes historia. Men det finns en annan sanning. Det är dags att sondottern Camilla får veta. Om Auschwitz och Ravensbrück. Om de mest föraktade. Om Anuscha och Didi. Och om hur människorna i det fridfulla Jönköping gick ut för att jaga tattare, tio år efter Kristallnatten.
   Vi får följa med Miriam på en omtumlande resa från en outhärdlig tillvaro i Ravensbrük till efterkrigstidens Sverige. För att överleva döljer hon sin romska identitet och anpassar sig till en gemytlig tillvaro som hemmafru i femtiotalets Nässjö. Men under den perfekta yta gömmer sig ett ofattbart mörker som blir allt svårare att trycka undan.
   Jag heter inte Miriam är en berättelse om Europas smärtsamma historia som får oss att se på vår egen samtid med nya ögon.

Mitt omdöme: Det mesta av min kännedom om andra världskriget med förintelsen och koncentrationslägren har jag fått genom skolböckerna. Kanske också ett och annat i flödet av all annan information. Det är fakta, vilket gör det är svårt att föreställa sig. Tack och lov för en romans möjlighet!

Att läsa om och följa en stackars människas liv under den här hänsynslösa tiden gör det mer personligt. Det blir lättare att faktiskt förstå vad det gör med en människa. Det är så fruktansvärt. Än mer när jag vet att det har hänt, så nära både geografiskt och tidsmässigt. Och än idag sker vidriga och orättvisa saker världen över. Det har nämnts många gånger men det är så viktigt att fortsätta berätta den här historien.

Jag tycker att boken är skickligt skriven och det blir dynamiskt och intressant när scener växlas mellan den 85 åriga Miriam, hennes tid i lägren och i efterkrigstidens Nässjö. Axelsson beskriver också situationerna väl och realistiskt. Hela boken tycker jag är fint uppbyggd och det finns ett jämt flöde från början till slut. I det stora hela är det här en förträffligt bra bok, men om jag saknar något så skulle det vara en gnutta hopp eller ett fint, bakomliggande syfte som jag kunde känna av under läsningen. För mig blev det nästan lite för tungt.

Jag får sådana tacksamma impulser att jag föddes i den skonsamma tid och miljö som jag gjorde. Men det hade likväl kunna varit jag som drabbades. Precis som det hade kunnat vara jag som var på flykt undan krig och förödelser. Tänkvärt.

Miriam, arma själ. Vad du kämpade och bröts ner och framförallt, hur klarade du av att hålla allt inom dig? Människa, tala! Men samtidigt, jag förstår hennes reaktioner och metod för att överleva, men det känns så grymt mot sig själv. Det är sorgligt. Tragiskt. Hela hennes liv fick ett djupt, infekterat sår.

Sammanfattningsvis är det här en smärtsam och viktig bok att läsa.

Mitt betyg:

Här finns en smakbit.

Den här boken är med i bloggaktiviteten En världsomsegling på 366 dagar och har fått representera landet Tyskland, fler böcker från andra länder hittar du under sidan ”Läst 2016”.