Bokrecension – Sjörök

Författare: Camilla & Viveca Sten
Förlag: Bonnier Carlsen
Utgivningsår: 2017
Antal sidor: 390
Serie: Del 2

Handling
Sjörök är andra delen i Camilla och Viveca Stens kritikerhyllade rysarserie för slukaråldern. Övernaturligheter hämtade från nordisk folktro möter skärgårdsskrock och bäddar för sträckläsning.

Det är mars och en tung, oförsonlig dimma vilar över havet. Enligt de äldre på öarna är tjockan, som dimman kallas i skärgården, ett förebud om att hemska saker snart ska hända. Men vad är orsaken? Är det ett naturfenomen eller en konsekvens av miljöförstöringen? Eller handlar det om något långt farligare?

Tuva verkar vara den enda som inser att tjockan hänger samman med att en varelse från det förgångna. En varelse som har väckts från sin dvala och nu är rasande på människorna och förbereder sin hämnd.

Den enda som kan försöka stoppa den annalkande katastrofen är Tuva. Men hur ska hon orka, när hennes mamma inte vill kännas vid hennes sanna natur, när pappa mest dricker öl och tycker synd om sig själv och Rasmus – hennes allra bästa vän – plötsligt sviker henne?

Kommentar
Också den här andra delen i denna fantasyserie var välskriven och spännande. Jag tycker de är väldans bra, samtidigt är jag inte helt uppslukad men tänker att det kanske är för att jag inte är den självklara målgruppen. Jag känner till exempel mer för Hallahem-serien, men det är säkert sådär personliga preferenser. Ändå tycker jag förstås som sagt att dessa varit väldigt bra. Det är lite mer tyngre drag i dessa. Det är skickligt med många väl valda detaljer. Lärorikt på sitt magiska vis. Och så spännande saker som sker, nästan lite småläskigt också.

Betyg: 4 av 5

Bokrecension – Hallahem Striden i skogen

Författare: Susanne Trydal & Daniel Åhlin
Förlag: Hoi Förlag
Utgivningsår: 2017
Antal sidor: 262
Serie: Del 3

Handling
Vitterfolket hotas av onda krafter från flera håll. De går inte längre säkra utanför Hallahem. Men inte ens i staden under berget är det sig likt längre, och folket splittras när en ny rådman ska väljas.

Torun, Tilda och deras vänner försöker tillsammans bekämpa fienderna. Men ingen vet hur den uråldriga ondskan i skogen kan stoppas, eller hur länge vittrorna kan gömma sig för Vakarna, det hemliga sällskap som jagar dem.

Den avgörande striden kommer allt närmare. Kommer vitterfolket någonsin att få leva ifred? Kan vänskap och kärlek vinna över hat och hämndlystnad?

Striden i skogen är den avslutande delen i trilogin om Hallahem. Läs också de första delarna: Staden under berget och Sveket vid sjön.

Kommentar
Jag tyckte supermycket om den första boken i den här serien, också den andra. De var så välskrivna och underbara att följa samtidigt som jag gillade temat kring dem. Väldigt fina historier. Och jag fastnade mycket för karaktärerna.

Den här sista delen tycker jag tråkigt och lite komiskt nog är den ”sämre” av dem alla. Känns lite snopet att låta det sluta så. Men visst var den bra förstås. Men jag tyckte nog att det tog lite för lång tid innan det tog fart. Lite händelselöst egentligen. Och jag tyckte inte heller att den här hade något övergripande som lyfte historien på samma sätt som de andra. Även fast det fortfarande var härligt att fortsätta hänga i världen, så var den här den svagare av dem. Men men, det gör inte så mycket. Det får inte bli som att jag klagar heller, för det gör jag inte egentligen. Jag tycker väldigt mycket om dessa böcker för de är så närvarande i sitt fina berättande och har fantastiska budskap.

Betyg: 4 av 5

Bokrecension – Bergsklättraren & Segraren

Författare: Karin Erlandsson
Förlag: Bonnier Carlsen
Utgivningsår: 2020 / 2021
Antal sidor: 254 / 298
Serie: Del 3 & 4

Handling (Bergsklättraren)
Den norra hamnstaden ligger i ruiner och Iberis har lämnat rädsla och elände i sina spår.

I hopp om att ta ögonstenen och makten ifrån henne beger sig Miranda, Syrsa och Lydia upp i bergen i den östra regionen. De trotsar bergsfolkens och luftens kyla och tar sig hela vägen in i bergets mörker. Där får deras uppdrag följder de inte kunnat föreställa sig.

Handling (Segraren)
Kampen om ögonstenen tar Miranda och Syrsa till rikets västra delar, över vårliga åkrar och ända till drottningstaden.

Det sägs att när drottningen har ögonstenen i sin ägo så får alla i hela riket vad de längtar efter. Men Miranda vet inte vad hon ska tro när hon får se vem det är som står bredvid den pärlsmyckade drottningen …

Kommentar
Jag blev helt hänförd av den första boken i den här serien. Också av författarens memoar kring skrivandet. Sedan har jag också gillat de andra böckerna i serien väldigt mycket. Det är en speciell känsla och atmosfär kring dem och helt underbart att få hänga med i den speciella värld som de utgör utifrån Erlandssons fantasieggande och målande berättelse, också i hur hon berättar. Sedan tillhör de här också böcker som passar utomordentligt med sin uppläsning, här på finlandssvenska som passar otroligt.

En stor del av dessa är också karaktärerna som man verkligen fastnar för. De är så härliga på sitt sätt. Och framförallt för den starka drivkraften som omger dessa sagor, med dragningen till ögonstenen och allt runtomkring. Jag tycker de har varit alldeles fantastiska att lyssna på, nya favoriter helt klart.

Betyg: 4 av 5 (Bergsklättraren) 5 av 5 (Segraren)

Bokrecension – Eden

Författare: Monica Sabolo
Förlag: Sekwa
Utgivningsår: 2020
Antal sidor: 277

Handling
I ett reservat för ursprungsbefolkningen, inklämt mellan en motorväg och uråldriga skogar, bor femtonåriga Nita. Motorvägen kantas av plakat som efterlyser försvunna flickor och skogen skövlas av skogsbolag. Nita drömmer om att ta sig därifrån, ända tills jämnåriga Lucy flyttar in i grannhuset. 

Några månader senare försvinner Lucy. Det dröjer två dagar innan hon hittas vid foten av ett träd, naken och täckt av sår. Ingen vet vad som har hänt, och Lucy har slutat prata. Snart upptäcks spår efter mystiska ritualer i skogen och när fler attacker sker börjar det viskas om hämndlystna skogsandar med rakbladsvassa näbbar och klor. I sina försök att ta reda på vem som gett sig på Lucy hamnar Nita själv mitt i händelsernas centrum. 

Eden är en spänningsmättad roman om tonårstidens gränsland, systerskap och hämnd.

Kommentar
En bok med ett sådant skogstema var svår att motstå för mig. Däremot var jag lite tveksam till de allra sista benämningarna, som inte är teman jag direkt söker för läsning. Men jag kunde inte låta bli förstås.

Jag tyckte den här var bra och stämningsfull. Lite konstig ibland men absolut på att sätt som gjorde mig nyfiken och lockad. Att jag inte visste vad allt handlade om typ, och att vad som helst kunde hända. Det kändes spännande. Och för det mesta tyckte jag att det höll sig så genom hela boken. Men lite mot slutet falnade det för mig och jag kände inte riktigt att den gick hem hos mig. Kanske där fanns en liten besvikelse. Svårt att säga på vilket sätt. Men jag är ändå glad att jag läste den för den var lite speciell, på ett bra sätt. All den här mystiken och det oväntade. Som en saga, nästan.

Betyg: 3 av 5

Bokrecension – Fågeltämjaren

Författare: Karin Erlandsson
Förlag: Bonnier Carlsen
Utgivningsår: 2020
Antal sidor: 309
Serie: #2

Handling
Jakten på ögonstenen går vidare!

Miranda och Syrsa befinner sig i Lydias hus i den norra hamnstaden som förbereder sig för vintern.

Med samma skicklighet som Miranda dök efter pärlor, klättrar hon nu högt uppe i smaragdkronorna där hon träffsäkert svingar sin yxa.

Men vintern kommer tidigt och med vintern onda krafter, som snart har staden i sitt grepp. Dagskatornas beteende tycks förändrat och snart attackerar de i flock. När Iberis dyker upp har den annars så vänliga staden förändrats till oigenkännlighet.

Kommentar
Helt enkelt en underbar fortsättning i den här magiska berättelsen och äventyret med den känsla och tilldragning den ger.

Betyg: 5 av 5

Bokrecension – Pärlfiskaren

Författare: Karin Erlandsson
Förlag: Bonnier Carlsen
Utgivningsår: 2020
Antal sidor: 247
Serie: #1

Handling
Det enda beviset för att ögonstenen finns är förbannelsen som vilar över den.

Miranda saknar en arm. En roshaj tog den en dag när hon var nere i djupet och dök. Trots det är hon den bästa dykaren och den bästa pärlfiskaren. Hon vet att ögonstenen, den mytomspunna och mest värdefulla pärlan, kan bli hennes.

Mot sin önskan har hon Syrsa med sig på äventyret, en flicka som pladdrar oavbrutet och inte ens simmar särskilt bra. Men Syrsa har också en sällsynt förmåga, något som kan ge Miranda ett rejält övertag på alla andra i sökandet efter ögonstenen …

Faror lurar dock överallt: roshajarna som kretsar kring dem när de dyker, förbannelsen som vilar över ögonstenen, och vad vill egentligen den gåtfulla Iberis som följer varje steg de tar?

Med ”Pärlfiskaren” vann Karin Erlandsson Schildts & Söderströms skrivtävling – Berättelsen är bäst – där man efterlyste läsromaner för barn. ”Pärlfiskaren” är den första delen av fyra i serien ”Legenden om ögonstenen”. ”Pärlfiskaren” vann Runeberg Junior-priset och Arvid Lydecken-priset 2018 och nominerades till Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris samma år. Karin Erlandsson (f. 1978) bor i Mariehamn med man och barn. Hennes debutroman Minkriket (2014) nominerades till Nordiska rådets litteraturpris.

Kommentar
Det här, alltså, var en fantastisk läsupplevelse. Nog hade jag skymtat den här innan och varit lite nyfiken, men inte dragits sådär nämnvärt men det bådar också gott för att bli positivt överraskad.

Jag tyckte att den här berättelsen var helt fantastisk. Gillar framförallt kompisrelationerna, deras olikheter som måste samsas. Om det här med ögonstenen och den otroliga dragningskraften den besitter. Hur Erlandsson bygger upp känslan kring berättelsen och karaktärerna och hela äventyret och världen. Magiskt.

Då jag lyssnade på boken måste jag säga att uppläsningen som passande nog är på finlandssvenska tillförde än mer lovord för läsupplevelsen. Underbart.

Sedan läste jag även författarens skrivhandbok och blev så imponerad och inspirerad.

Kan väl säga att den ligger bra till för årets bästa böcker som snart ska koras 😉

Betyg: 5 av 5

Bokrecension – Ishavspirater

Författare: Frida Nilsson
Förlag: Natur & Kultur
Utgivningsår: 2015
Antal sidor: 393

Handling
”Vithuvud har tagit min syster! Vi måste fara efter och ta tillbaka henne!”

Men ingen rörde sig. De såg bort, tittade ner i sina glas, började mumla saker till varandra, och snart var det någon som sa: ”Siri, din syster är borta. Så är det med dem som Vithuvud tar. De finns inte mer.”

Den fruktade piraten Vithuvud rövar bort barn och tvingar dem att hacka fram diamanter i en mörk och farlig gruva. Så fruktad är Vithuvud att ingen vågar söka efter barnen och alla vet att ingen överlever länge i hans gruva. Men den dag han tar Siris lillasyster, Miki, får han en motståndare han aldrig räknat med. Siri gör det som ingen annan vågar – ger sig ut på jakt efter Vithuvuds ö, trots att hon själv är livrädd. För hon vet hur rädd lillasyster Miki måste vara i piratens våld. Ensam i gruvans mörka gångar.

En fantastisk äventyrshistoria om systerskap, vänskap, rädsla och mod, rikt illustrerad i svartvitt av Alexander Jansson.

Kommentar
Förutom att jag var lite förvånad att den här boken på ett sätt kändes lite lång, så var den också sagolik att lyssna på. Fantastisk. Ett äventyr med så väldigt fina beskrivningar och händelser som det kändes som något extra att hänga med på. Som en helt egen värld att trollbindas av. Så med tanke på det fantastiskt vackra språket så måste jag läsa mer av den här författaren framöver.

Betyg: 4 av 5

Bokrecension – Dagen du förstörde allt

Författare: Linnea Dahlgren
Förlag: Vox by Opal
Utgivningsår: 2018
Antal sidor: 245

Handling
Melanie och Kassandra har varit bästisar sen de var små. De behöver inga andra, de har ju varandra: Mellan och Kass. Något av det bästa de vet är att besöka Tidssmygen, en glänta i skogen där det känns som man kan resa i tiden. De reser till gemensamma minnen och till allt roligt de ska göra i framtiden. Så en tidig morgon vaknar Melanie av telefonen. Kassandra är död. Hon har tagit livet av sig. Nyheten drabbar Melanie som ett slag. Det kan inte vara sant, det måste vara ett misstag. Hur ska hon fortsätta leva? Mellan kan ju inte finnas utan Kass. Men så kommer hon på: Tidssmygen. Tänk om hon kan resa i tiden och få Kassandra att ändra sitt beslut.

En finstämd och gripande berättelse om sorg, vänskap och kampen för att leva vidare.

Kommentar
Det här var en otroligt positiv överraskning. För att gå rak på sak var det fullständigt fullpott. Dessvärre tyckte jag en stor del mot slutet var onödig utfyllnad. Jag tyckte inte att det behövdes, eller tillförde något till det som var innan. Det var som en lång epilog. Jag var färdig. Innan dess var det som sagt otroligt.

Men annars, gick den här historien rakt in i hjärtat. Det var så starkt. Så himla träffsäkert, berörande och omtumlande.

Betyg: 4+ av 5

Bokrecension – Som stjärnor faller

Författare: Lin Hallberg
Förlag: Bonnier Carlsen
Utgivningsår: 2017

Handling
Tess och Tom. Tom och Tess. Och lite Liv. I Som stjärnor faller skildrar Lin Hallberg hur kärlek och lojalitet till en häst kan ge så mycket kraft att man kan göra det till synes omöjliga för att rädda den.

Det gamla huset vid Bäckafallet står öde, men Tess föräldrar tänker följa hennes mormors sista vilja. En kall januaridag lämnar de stan ovetande om att sorgen har öppnat dörrar inom Tess som får henne att uppleva saker som inte går att förklara. Tess känner sig halv utan vännen Liv vid sin sida och söker tröst i de stora skogarna där hon möter Tom och hans häst Stjärna. Tom vill lära Tess att rida, han säger att han behöver hennes hjälp. ”Varför just jag?” frågar Tess.”Du var den enda som såg mig”, svarar Tom.

Som stjärnor faller – en berättelse om den första kärleken – omtumlande och sann i gränslandet mellan nu och då. En roman där magisk realism letar sig in i den klassiska hästboken och blir till en läsupplevelse utöver den vanliga.

Kommentar
Den här historien var kanske lite för ungdomlig för mig. Sådär för tonåringar. Ändå fanns det något väldigt fint och tilldragande. Kan inte påstå att jag kände med karaktärerna sådär supermycket då det som sagt kändes smått töntigt, samtidigt är det högst trovärdigt för hur det skulle kunna vara. Och ajg tyckte det var spännande med hästen som fick vara med. Jag tyckte dock att det tyvärr inte blev lika bra för mig mot slutet såsom det var innan. Det var möjligen en lite knasig sak som hände. Men annars var det här en läsvärd historia för ungdomarna. Om kärlek, saknad, skuld och alla dessa förvirrade tankar som sprudlar. Vacker var den också, på något vis.

Betyg: 3+ av 5

Bokrecension – Tusen stjärnors ö

Författare: Emma Karinsdotter
Förlag: Bonnier Carlsen
Utgivningsår: 2019
Antal sidor: 269

Handling
Hur överlever man när någon man älskar dör? Genom 11-åriga Tigris ögon får vi inte bara se sorgen på nära håll utan också hitta vägar till att gå vidare – med hjälp av fantasi och en gnutta magi. Tusen stjärnors ö är en äventyrsberättelse som träffar rakt i hjärtat.

Tigris och hennes pappa har levt ensamma i nästan alla år. Och pappan saknar Tigris mamma så mycket att han inte kan fungera utan henne.

De har precis flyttat till en mindre lägenhet när Tigris upptäcker en märklig låda med mammas namn i flyttröran. En magisk låda? Tigris kryper ner i den och somnar … och vaknar upp i en helt annan värld! Tusen stjärnors ö liknar inget hon sett förut. Där finns Ariann med sina sånger, där finns stjärnstenarna och Leo med sina molnfår. Och det bästa av allt – där finns spår av Tigris mamma! Men på ön finns också Skuggan som har börjat släcka alla de stjärnor som ger ön liv, och där finns den livsfarliga Förstenade skogen, dit Tigris mamma gått och sedan försvunnit …

Med absolut gehör för Tigris tankar skildrar Emma Karinsdotter en familjs sorgeprocess efter en älskad familjemedlem, men också hur man hittar vägar att gå vidare. Om debuten Lisbet och Sambakungen flörtade med Pippi Långstrump och Karlsson på taket, är Tusen stjärnors ö snarare en samtida pendang till Bröderna Lejonhjärta och Mio, min Mio men med en alldeles egen röst.

Kommentar
Tänk så bra när jag ibland blir insnöad på olika ämnen/genrer/typer av böcker och ramlar över små pärlor. Den här var underbar. Det är egentligen sällan man dras med så i en historia så som jag gjorde med denna. Det var så väl berättat och uppbyggt och jag levde mig verkligen in i alla frågetecken och den situation som Tigris var i, kände med henne och kände spänning, nyfikenhet och fascination som läsare, men också det som utgör temat – sorgen.

Betyg: 5 av 5