Bokrecension – En familjetragedi

Författare: Mattias Edvardsson
Förlag: Forum
Utgivningsår: 2021
Antal sidor: 371

Handling
Tre unga människor. Två mord. Men finns det mer än en sanning?

Bill Olssons ekonomi är körd i botten. Han kämpar för att försörja sin dotter och hyr ut ett rum till studenten Karla, som äntligen gjort sig fri från sin missbrukande mamma.

För att finansiera sina juridikstudier börjar Karla städa hos barnläkaren Steven Rytter och hans fru Regina. Men snart förstår hon att allt inte står rätt till i huset. Varför tillbringar Regina dagarna instängd i ett mörkt sovrum?

Samtidigt är Jennica mitt uppe i en trettioårskris. Via Tinder möter hon Steven och blir stormförälskad.

När Steven och Regina hittas döda i sitt hem blir Bill snart misstänkt. Fram växer en berättelse om en förtvivlad pappa som blivit desperat, och om ett läkarpar som förhåller sig fritt till alla regler.

Kommentar
Jag gillar den nya Lundasviten som Edvardsson skriver om, där komplexiteten i familjerelationer speglas och berättas på ett sätt som håller en på nålar. Jag fick lite vibbar av B.A Paris. Men den här tredje däremot blev jag tyvärr besviken på. Jag blev inte lika hänförd. Visst fanns det fortfarande den här spänningen och många saker förekom som gör det lilla extra för en välskriven historia, men överlag drogs jag inte med som tidigare. Kanske beror det personliga preferenser, vilket det förstås gör. Å andra sidan gillar jag ändå hur väl Edvardsson gestaltar ungdomar, det har han en bra blick för.

Betyg: 3 av 5

Bokrecension – Sektens barn

Författare: Mariette Lindstein
Förlag: Forum
Utgivningsår: 218
Antal sidor: 430
Serie: Del 3

Handling
Sektens barn är den dramatiska upplösningen på serien om sekten ViaTerra, där makt, manipulation och våld är en del av vardagen.

Femton år har gått sedan Sofia flydde från sekten på Dimön. Sektledaren Franz Oswald har inte synts till sedan dess, men när en skoningslös storm sveper över Sverige kliver han ut ur skuggorna. Han är redo att ta sin sekt ut i världen och blir med sitt nya miljömedvetande mer populär än någonsin. Bakom fasaden utövar han en grym och manipulativ tyranni som inte minst drabbar sektens barn. Två av dem är sönerna Thor och Vic som uppfostras enligt sektens teser till att bli trofasta soldater i faderns tjänst. Men ju äldre Thor blir, desto mer växer tvivlen. Vem är egentligen Franz Oswald? Och hur långt är han beredd att gå för att behålla sin makt?Sofia driver numera ett härbärge för unga människor som flytt från sekter, men det totalförstörs av stormen. Hon har lovat sig själv att aldrig mer ha någon kontakt med Franz Oswald. Det visar sig vara svårare än hon trott. Återigen korsas deras vägar i en vansinnig katt-och-råtta-lek där bara en av dem kan segra.

Kommentar
Så var det dags för det som jag trodde var den sista boken i serien, men jag tycker mig ha sett att de följande om Dimön är fortsättningar på dessa…? I vilket fall gör det inte så mycket. I så fall kommer jag att lyssna, eller läsa, dem också. För jag tycker dessa är otroligt spännande. Det händer saker verkligen hela tiden och allt är otroligt intensivt. Väldigt välskrivet och alltid relevant så att säga. Ämnet kring sekter är smått fascinerande även om det också är skrämmande. Också den här var minst lika bra som de andra delarna.

Betyg: 5 av 5

Bokrecension – Bergtagen

Författare: Camilla Sten
Förlag: Rabén Sjögren
Utgivningsår: 2020
Antal sidor: 380

Handling
En elev försvinner från Järvhöga Läroverk, en gammal internatskola belägen i Jämtlands skogar. En kedja av skallgångar, polisutredningar och ryktesspridning drar igång. Julia, som går på ortens gymnasium, deltar i sökandet först av ren tristess, men snart blir hon alltmer indragen. Det visar sig snart att det inte är första gången en ung pojke från skolan har försvunnit ut i skogen för att aldrig mer återvända.

Stark spänning och magisk realism i Bergtagen, första delen i en trilogi där förflutet och nutid vävs ihop i ett samhälle där alla känner alla.

Kommentar
Jag har gillat författarens böcker och den här tyckte jag såg otroligt lockande ut. Det var också den delen som fick min nyfikenhet, också det som jag gillade med historien. Den mystiska skogen och de oklara väsen som kan tänkas finnas där. Generellt den smått kusliga atmosfären. Att där kan finnas något mer. Det tyckte jag var en spännande ingrediens, och det som lyfte hela historien för mig. Det andra, föll jag inte riktigt lika mycket för. Men det var ändå bra, jag drogs till huvudpersonen och följde henne med spänning. Det är välskrivet och det fanns nästan alltid något som höll mig på min vakt. Men längs sidorna blev alltsammans lite svalare för mig. Antingen levde det inte upp till mina förväntningar, eller så tror jag att det inte riktigt landade i min smak.

Betyg: 3 av 5

Bokrecension – Nadia

Författare: Elisabeth Norebäck
Förlag: Polaris
Utgivningsår: 2020
Antal sidor: 288
Rec.ex: Överraskning från förlaget, tack!

Handling
Tänk dig att bli dömd till livstids fängelse mot ditt nekande.  För att överleva måste du börja tro på det de säger. Att du mördade din man.

Linda Andersson hade allt. Som barn uppträdde hon ofta med sin mamma, den folkkära sångerskan Kathy, och blev Solskensflickan med hela svenska folket. Senare gifte hon sig med Simon, också han en känd artist. Men när Kathy drabbades av en dödlig sjukdom som krävde all Lindas uppmärksamhet avslöjades även Simons otrohet.     

Nu avtjänar hon ett livstidsstraff på Sveriges farligaste kvinnofängelse för mordet på sin man. Ingen tror att hon är oskyldig , inte ens hennes egen syster. För att stå ut tvingas Linda glömma sitt tidigare liv. Hon måste sluta älta vad som egentligen hände.

Men så inträffar något som får henne att ifrågasätta allt om natten då hennes liv slogs i spillror. Då hon vaknade upp, omgiven av blod. Då polisen skrek åt henne att komma ut med händerna över huvudet.

Hon var Solskensflickan. Nu är hon Monstret.

En psykologisk thriller om besatthet, dubbla lojaliteter och om att gå över den sista gränsen.

Kommentar
Jag minns tydligt hur jag verkligen inte kunde sluta lyssna på författarens debutroman Säg att du är min, så visst kändes det spännande när den här boken damp ner i brevlådan. Dessvärre blev det helt annorlunda med den här. Inte alls lika tilltalande för mig, inte minst för att huvudtemat skiljde sig så pass.

Ändå var det uppskattande läsning för jag kände liksom med denna att berättandet och inlevelsen i karaktärsbeskrivningen och någon slags mystik gjorde det intressant att följa. Givande läsning. Inledningsvis spännande, men vart eftersom falnade det tyvärr för min del. Dels för situationen som nämnt, men också för att jag inte nöjde mig med vad allt slutade kring.

Betyg: 3 av 5

Bokrecension – Ett hem att dö för

Författare: Lina Arvidsson
Förlag: Lind & Co
Utgivningsår: 2020
Antal sidor: 330

Handling
22-åriga Hanna bor i ett kollektiv i en förort till Stockholm. Hon arbetar som timvikarie på hemtjänsten och drömmer om en egen bostad. När hon får frågan om hon vill dryga ut kassan genom att vattna blommorna hos ett bortrest par, som bor i ett vackert villaområde, tar hon chansen. Men Hanna upptäcker snart att det finns någon mer än hon själv i huset. ”Någon” visar sig vara Simone, som säger att hon är vän till husägarna och att hon gömmer sig från sin våldsamme ex-pojkvän. Men vem är Simone egentligen? Och vad är hon ute efter? När Hanna slutligen genomskådar Simones lögner är det för sent, hon har redan förvandlats till en bricka i Simones spel för att ta över huset – till vilket pris som helst.  

Ett hem att dö för är en skickligt berättad thriller i en bedrägligt trygg miljö.

Kommentar
Jag var väldigt lockad av den här boken i början av året och satte den på min boktolva, ändå har den skjutits upp och jag övervägde nästan att skippa. Tänk så dumt det hade varit, för det här var så fasansfullt bra.

Tror nästan jag var som på nålar hela vägen. Kändes som om jag kom personerna nära och det fanns alltid en känsla av att något lurt var på gång. Egentligen mest medvetet men det spelade ingen roll, jag var som fast. Det var skrämmande och underbart spännande hur allt byggdes upp.

Och när det är så att till och med det allra sista orden får mig att vilja skrika, då säger det en del om hur fantastiskt det var. Så skickligt och krypande.

Betyg: 5 av 5

Bokrecension – Goda grannar

Titel: Goda grannar
Författare: Mattias Edvardsson
Förlag: Forum
Utgivningsår: 2020
Antal sidor: 356

Handling
Hur väl känner du dina grannar? Micke och Bianca flyttar till ett idylliskt villakvarter som verkar perfekt för deras familj. Men allt eftersom de lär känna sina grannar kommer en känsla av obehag smygande. När Bianca blir påkörd utanför sitt hus verkar det först röra sig om en tragisk olycka. Medan hon kämpar för sitt liv på sjukhuset växer dock tvivlet bland polisen och i kvarteret. Micke har alltid trott på rättvisan. Men vad händer när den enda utvägen tycks vara att ta lagen i egna händer?

”Goda grannar” är en psykologisk spänningsroman om den hårfina gränsen mellan rätt och fel, och om faran med att komma sina grannar alltför nära.

Kommentar
Edvardsson är en författare som det känns lite som att jag litar på, att en bok av honom bjuder på en välskriven och spännande historia. Jag måste säga att det fanns lite förväntningar på den här, plus att omslaget ger en föraning om dramatik… men visst höll även den här.

Jag gillar hur nära det känns som att jag kommer karaktärerna, jag tycker att alla tre får mig på spänn inför allt som hänt och funderingar kring hur det ska bli med allt. Även om de har sina roller, bakgrunder och visioner om framtiden. Det är tillspetsad dramatik om det som vi känner igen oss i. Men samtidigt som det känns bekant och svenskt, så går det inte en minut utan att jag vill läsa vidare. Formuleringar som att de flyttar in på Bråkmakaregatan 13 – så vad kan egentligen gå fel, är klockrena. Samt att det är så skickligt att jag ända till sista meningen är på tårna.

Goda grannar bjöd på ännu en fantastisk läsupplevelse av Edvardsson.

Betyg: 4 av 5

Bokrecension – Ödesmark

Författare: Stina Jackson
Förlag: Albert Bonnier
Utgivningsår: 2020
Antal sidor: 346

Handling
Vårvintern håller sitt grepp om Ödesmark, den lilla byn utanför Arvidsjaur. Flera av gårdarna är övergivna, lämnade åt ett långsamt förfall. I ett av husen bor Liv med sin gamla pappa Vidar och tonårssonen Simon. De utgör en säregen familj, Liv känner grannarnas blickar, på samma sätt som hon känner kundernas stirrande när hon jobbar kvällsskift på bensinmacken. Alla tycks fråga sig varför Liv har stannat med sin pappa, vad som håller henne kvar i detta bortglömda hörn av Lappland. Människor pratar om Vidars förmögenhet, om hur rik han borde vara efter alla sina skogsaffärer och vilket lätt villebråd familjen är …

Efter sitt stora genombrott med debutboken ”Silvervägen” återkommer nu Stina Jackson med en lika tät som berörande berättelse om människors bundenhet till en plats och till varandra, om hur våldsamt starka banden kan vara – och om hur svårt det är att bryta mönster.

Kommentar
Herregud nu tycker jag mig se huvudpersoner som heter Liv överallt, men är det min dotters namn så lägger man förmodligen märke till varje spår av det…

Återigen är Jackson nominerad till årets bok. Jag var inte jätteförtjust i Silvervägen, men den här tycker jag mer om. Även fast jag hellre röstar på Där kräftorna sjunger (varje dag) 🙂

Hursomhelst. Eftersom jag lyssnade på den första boken av Jackson var det trevligt att få läsa och se orden den här gången. Så jag verkligen kunde förstå vilket fantastiskt språk det är. Hur oerhört välskrivet texten är, hur varje ord och mening berättar så mycket och vilket tryck och vilken känsla det skapar. Otroligt vackert skrivet i sin lågmälda grymhet. För här är det tryckande känslor som ligger under locket och pyr. Den spänningen och viljan att få veta mer hur det kommer sig att de tre, morfadern, dottern och hennes son fortfarande bor ihop, är ständigt närvarande och hungrande.

Även fast jag, som ni säkert kan känna igen vid det här laget, inte direkt dras till spänning och deckare är skönt med omväxling, så delarna som drog mer åt det hållet, utan att nämna vad, föll inte riktigt mig i smaken. Men jag gillar hur Jackson berättar en sådan historia på sitt egna sätt.

Däremot tycker jag att det, en bit efter hälften ungefär, falnar lite. Alltsammans känns som att det går fortare, efter allt som byggts upp, och upptrappningen blir jag pyttelite snopen av, just för att jag ”inte hängde med” – med tanke på hur jag upplevde historien och berättandet innan det. En aning besviken kanske. Men det här var ändå en otroligt välkomponerad och intressant historia.

Betyg: 4- av 5

Bokrecension – Sammanbrott

Författare: B.A Paris

Handling: Om man inte kan lita på sig själv, vem kan man då lita på?

Cass har det svårt efter kvällen när hon, mitt under ett skyfall, på en vindlandeliten skogsväg såg bilen i skogen och kvinnan som satt i bilen kvinnan som blev dödad. Hon har försökt slå bort tankarna påbrottet, för vad kunde hon egentligen ha gjort? Det är farligt attvara på där under ett oväder. Hennes man skulle bli ursinnig omhan fick veta att hon bröt sitt löfte att inte ta den genvägenhem. Och hon skulle antagligen själv ha blivit skadad om hon hadestannat.

Men sedan dess har hon glömt så många saker: var hon ställde bilen, om hon har tagitsina tabletter, koden till larmet i huset, varför hon beställde enbarnvagn när hon inte har något barn.

Det enda hon inte kan glömma är kvinnan, kvinnan som hon kanske kunde ha räddat, ochde fruktansvärda, tärande skuldkänslorna.

Eller telefonsamtalen där ingen säger något eller känslan av att någon iakttar henne.

Vad jag tyckte:

+ Så medryckande, spännande, bra skrivet
– Lite väl mycket paranoia efter ett tag

Betyg: 4 av 5

 Jentas – 2018 – 363 sidor

Bokrecension – Den hemliga kvinnan

Författare: Anna Ekberg

Handling: Louise lever ett gott liv med sin man Joachim på Christiansø, där hon driver ett litet café. En dag, mitt i sommarens högsäsong, dyker en främling upp och hävdar att Louise inte heter Louise utan Helene och att hon i själva verket är hans fru som har varit försvunnen i tre år.
Det visar sig snart att det är något som är fel. De bilder mannen visar på sin försvunna fru är skrämmande lika Louise. Och efter DNA-prover står det klart: Louise är Helene Söderberg. Gift med Edmund, mor till två barn och arvtagare till ett företagsimperium.

Hon måste återvända till sitt gamla liv ett liv som hon inte minns. Hon måste säga adjö till Joachim, den man hon älskar. Och hon måste försöka ta reda på vad som hände den natten för tre år sedan när hon försvann.

Vad jag tyckte:

+ Började bra och intressant, spännande och viljan att veta svar
– Utvecklade sig konstigt till något som verkligen inte passade mig

Betyg: 3 av 5

 Massolit – 2018 – 380 sidor

Bokrecension – Jag fann dig

Författare: Lisa Jewell

Handling: I East Yorkshire hittar den ensamstående mamman Alice en man på stranden utanför hennes hus. Han har inget namn, ingen jacka och ingen aning om hur han kommit dit. Utan att tänka sig för ordentligt bjuder hon in honom till sitt hem.

I Surrey inser tjugoettåriga Lily att hennes man har försvunnit. De har endast varit gifta i tre veckor och när han en dag inte kommer hem från jobbet känner hon sig fast i ett nytt land där hon inte känner någon. Och när hon inte tror att något kan bli värre meddelar polisen henne att hennes man aldrig ens har existerat.

Två kvinnor, en man utan minne och tjugo år av hemligheter står i centrum av Lisa Jewells nya roman. En gripande bladvändare som är minst lika nervkittlande som hennes senaste bok Flickorna i parken.

Vad jag tyckte:

+ Smårolig, givande, frågeväckande
– Inget som greppade tag, tappade mig vid andra halvan

Betyg: 3 av 5

 Printz Publishing – 2017 – 325 sidor