Bokrecension – Otämjbar

Författare: Glennon Doyle
Förlag: YourLife Books
Utgivningsår: 2021
Antal sidor: 300

Handling
Otämjbar är en sinnlig, upprorisk och kärleksfull bok. Både en självutlämnande memoar och en obeveklig väckarklocka. Det är berättelsen om hur en kvinna kom till insikt om att en ansvarsfull mamma inte är någon som långsamt går mot döden för sina barn, utan en som visar dem hur man lever sitt liv fullt ut. Det är historien om att navigera sig fram efter en skilsmässa, bilda en ny familj och insikten om att en familjs väl och ve inte beror på dess struktur utan på varje familjemedlems förmåga att vara sig själv inför de andra. Det är också en beskrivning om hur vi alla kan börja lita på oss själva tillräckligt mycket för att våga sätta gränser och acceptera våra kroppar, vara stolta över vår ilska och omfamna våra krossade hjärtan och förlösa våra sannaste, vildaste instinkter så att vi blir de kvinnor som äntligen kan se oss själva i spegeln och säga: Där är Hon.  

Otämjbar lär oss att vara modiga. Som Glennon Doyle själv envist brukar säga: Ju modigare vi är, desto lyckligare blir vi.

Kommentar
Det här var en magnifik bok. Så otroligt vacker och graciös, starkt och rakryggad, sårbar och ärlig och fascinerande. Den överraskade mig. Fastän den var lite rörig i sitt personliga framförande så höll den mig klistrad. Och fastän jag egentligen oftast kan tycka att feministiska redogörelser är tröttsamma, förstå mig rätt, så förenade den mig i den här boken. Jag hänger på. Författaren framförde sina tankar så väldigt laddat och jag kunde liksom inte annat än att hänfört höra på det som hon kommer fram till genom sina erfarenheter.

En väldigt intressant historia i det sätt det berättas, som helt klart går rakt in i vår samtid. Jag känner mig stärkt efter den, liksom mer ödmjuk.

Betyg: 5- av 5

Bokrecension – Expedition Sverige

Författare: Linda Åkerberg
Förlag: Natur & Kultur
Utgivningsår: 2021
Antal sidor: 253

Handling
Linda Åkerberg reste världen över i jakten på nya äventyr tills hon hittade en perfekt utmaning hemma i Sverige. På fyra månader tog hon sig till fots, i kajak och på cykel 486 mil genom alla våra 25 landskap, från Smygehuk i Skåne upp till Treriksröset i nordligaste Lappland.

Här får vi följa med på Lindas resa genom väglös vildmark, uppför snöklädda fjällmassiv och över vågor på öppet hav. Vi får ta del av äventyrets utmaningar och höjdpunkter, men också lära känna personen bakom äventyret. Vad är drivkraften och hur gör man när ingenting går som planerat? Hur hanterar man sina rädslor och hur klarar man av att ta sig flera mil om dagen, månader i sträck?

Boken är också en berättelse om Sverige. Vi får följa med på en natur- och kulturhistorisk resa som ger en inblick i vårt lands natur och hur den omformats genom åren. Hur landet befolkades och hur människan kommit att påverka Sverige av idag. Detta är en bok för dig som vill inspireras till egna äventyr. Här finns mängder med tips på svenska destinationer och hur du går tillväga rent praktiskt för att få ditt eget äventyr att bli av. Men det är också en bok för dig som bara vill fascineras av vårt avlånga lands historia och magiska natur.

Kommentar
Jag känner mig väldigt lockad av äventyrsböcker som denna. De är så spännande att läsa, kanske också för att jag själv skulle vilja få in mer friluftsliv med små vardagsäventyr. Expedition Sverige bjöd på ännu en härlig läsupplevelse i genren. Den är kanske lite annorlunda än de tidigare jag läst, men tillför gott på sitt sätt.

Framförallt uppskattade jag alla de otroligt vackra och inbjudande bilderna. Visuellt är boken otroligt proffsig. Jag gillar upplägget och designen för de olika delarna med de olika etapperna och fördjupningarna, också kring landskapen förstås. Genom boken hinner också en nyfikenhet byggas upp att faktiskt upptäcka Sverige. I stort sett är det här en helt makalöst fin bok att ta del.

Men det fanns ett par saker jag reagerade över. Dels hade önskat att Lindas personliga resa fick mer utrymme. Det fanns en del i början och mycket i slutet som jag gillade, det hade jag velat läsa mer om för att känna mig mer indragen så att det inte blev ytligt. Överlag tyckte jag den kändes lite hattigt. Det är så väldigt mycket som skulle med så att allt bara blev kortfattat. Jag hade helt enkelt velat ha mer om den här imponerande expeditionen, men de smakbitar jag fick gjorde sitt – inspirerade till att ta sig ut och följa sin upptäckarlust.

Betyg: 4 av 5

Bokrecension – Alla tvättar händerna

Författare: Emma Frans
Förlag: Volante
Utgivningsår: 2021
Antal sidor: 413

Handling
Att vara svenska folkets berättare i den här krisen, det är vad jag vill vara. Det kanske är hybris, men om jag kan ta en roll så är det den.

Vad hände egentligen? Och fortsätter att hända? Vem har rätt och hur vet vi?  

Från de första rapporterna om att ett nytt coronavirus börjat sprida sig i den kinesiska miljonstaden Wuhan, till mormors brev ett år senare om en tid då man inte kunnat ses.  

I ett dagboksliknande upplägg får vi följa forskaren och författaren Emma Frans tankar och analyser, om det ständigt förändrade forskningsläget och om hur det är att oväntat hamna i centrum för en allt hätskare debatt. Vi träffar på alla från upprörda forskare och coronapro ler till en kompis som på något sätt lyckats skaffa sig klamydia, trots förmaningarna om social distans.  

Alla tvättar händerna är en kombination av folkbildning, dokumentation och personlig berättelse en inifrånskildring av året då alla skyllde på varandra.  

Boken är både underhållande, allvarlig och lagom skvallrig och ger ett smått tragikomiskt perspektiv på hur svårt det är att förklara ett osäkert forskningsläge för allt mer upprörda människor, politiker och ledarskribenter som kräver starka och effektiva åtgärder mot någonting när ingen riktigt vet hur det ska bekämpas och vad som ens hjälper. Den visar också hur vetenskap fungerar utifrån exempel som vi alla upplevt och kunnat följa i realtid.  

Emma Frans är doktor i medicinsk epidemiologi och forskare vid Karolinska Institutet. Hon arbetar med vetenskapskommunikation och har fått såväl Stora journalistpriset som utmärkelsen Årets folkbildare.  

Ur boken: Syftet med mina dagboksanteckningar var att få ordning på kaoset i mitt huvud, men jag insåg snart att min berättelse belyste problematiken med en kris som sker i dagens enorma informations öde. Händelserna illustrerar tydligt riskerna med larmrapporter, falska nyheter och uppskruvat debattklimat.

Kommentar
Ibland kan jag tänka att jag inte alls vill läsa om den situation som vi ännu befinner oss för det är dränerande. Jag har inte läst runt mycket alls för jag blir trött på det. Men på nått vis ville jag ändå läsa den här. Kanske främst för den intressanta mixen av personliga reflektioner och utomordentlig facklig kunskap och insikt.

Men jag tyckte om att lyssna på den här och följa/gå igenom året då pandemin kom till oss. Att läsa en vanlig människas tankar och reaktioner inför alla de steg som följde. Som att hon inledningsvis kände sig illa till mods att bli nekad handskakning, men att det blev självklart bara ett kort tid framåt. Samt förstås ta del av hur det är att vara den som ska berätta om händelseutvecklingen med den svåra balansgången att få folk att inse allvar men inte skrämma. Något som också var uppskattat var den personliga prägel med humor som författaren gärna vill blanda in i dessa allvarliga frågor, med hur det kan lätta upp men ibland slå fel.

Det var också bra att det då och då fanns inklistrade kommentarer från en tid senare som svar på de anteckningar som fördes tidigare.

Så jag tyckte den här var intressant och välgjord på många plan som gjorde det givande att få smälta det som vi befinner oss bland nu.

Betyg: 4 av 5

Bokrecension – Livet med dig i mitt hjärta

Författare: Emelie Edholm
Förlag: Blue Publishing
Utgivningsår: 2021
Antal sidor: 110
Recex: Från författaren, stort tack!

Handling
Den här boken handlar om den gränslösa kärlek och sorg som infinner sig då man förlorar ett litet efterlängtat barn sent i graviditeten, redan innan babyn fått en chans att möta livet utanför sin mammas mage. Om att bli gravid på nytt samtidigt som man bär på en stor sorg.

2019 skulle bli det där magiska året då vi skulle få välkomna vårt första barn. Drömmen krossades på ett ögonblick och livet som vi kände det då blev aldrig sig likt igen.

Den 15 mars 2019 blev jag mamma för första gången. Jag fick en dotter men fick aldrig ta med henne hem.
Det är en personlig berättelse och jag har skrivit den som en del av sorgbearbetningen under det första året. Du får följa med i alla de känslor av stormande lycka, svåraste sorg och all vanmakt som kom och gick under tiden före och efter att min dotter Edit föddes.

Emelie är född 1988 och uppvuxen i Östergötland. Hon har varit bosatt i Los Angeles, Wellington och Stockholm men bor nu i Göteborg tillsammans med sin familj. Utbildad inom ekonomi och marknadsföring och har jobbat inom dessa områden i olika branscher. Det här är hennes första bok.

Kommentar
Historier som dessa är så oändligt sorgliga, men samtidigt kände jag att jag verkligen ville läsa den när författaren hörde av sig till mig (trots att jag själv nu är i den vecka som hon drabbades av detta). Har man själv burit, fött och ammat en liten bebis är men desto känsligare, men sådant här går inte att undgå att gripa tag i de flesta. Att ett barns hjärta plötsligt slutar slå så sent i graviditeten.

Efter att ha läst hennes historia om lilla Edit känner jag att det är viktigt för alla att ta del av. Både som moder, nära anhörig och bekanta. Att det nästan värsta som finns är att låtsas som ingenting. Det var så starkt att läsa hur hon brottades i olika situationer med att hantera dödsfallet i olika skeenden. Inte minst ett tag framöver, som vid frågorna om det är första barnet (för den andra dottern) och hon ibland kan svara ärligt nej och ibland tvingas svara ja – oavsett brottas känslorna inombords och kluvenhet att hantera det utåt.

Den enda fundering jag har som jag hade önskat fick utrymme i boken var en kort beskrivning av hur förlossningen med nästa barn kändes och gick. Det är en så pass stark upplevelse och det var där det brast för mig i hennes beskrivning av att föda fram och pyssla om sin döda dotter – hur blev det nu när det gick vägen, så att säga? Slungades tankarna tillbaka? Och så vidare.

Annars var det här förstås väldigt känslosamt att läsa. Väldigt fint, vacker och personligt berättat. Generöst med allt som de fick gå igenom. Viktig läsning.

Betyg: 5 av 5

Bokrecension – Jag kan ha fel

Författare: Björn Natthiko Lindeblad, Caroline Bankler, Navid Modiri
Förlag: Bonnier Fakta
Utgivningsår: 2020
Antal sidor: 198

Handling
Jag kan ha fel är Björn Natthiko Lindeblads självbiografiska berättelse om hur han lämnar en löftesrik karriär som ekonom för att bli buddhistisk skogsmunk, och hur han efter sjutton år i klosterlivet återvänder till Sverige. Vilsen, utan jobb eller pengar, kraschar han rakt in i en depression. Men tack vare sina lärdomar och en generös omvärld hittar han vägen framåt och är idag en uppskattad meditationslärare och föreläsare. 2018 diagnosticerades Björn med den obotliga sjukdomen ALS. I Jag kan ha fel berättar han med värme, humor och djup om sina egna tillkortakommanden, vad livet lärt honom och om vad som framstår som allra viktigast när allt går mot sitt slut.

Vad hjälper oss att leva ett friare liv? Hur kan vi skapa tröst och tillit i vår egen tillvaro? Och hur gör vi för att livet skall kännas mer som en öppen hand, och mindre som en knuten näve?

Boken är skriven i nära samarbete med Björns två vänner och kolleger Caroline Bankler och Navid Modiri.

Kommentar
Jag lyssnade på Björn Natthikos sommarprat och blev som många andra otroligt berörd. Så självklart var jag tvungen att läsa, eller lyssna på, hans bok också. Men jag tror jag hade haft större behållning av att läsa den faktiskt.

Lite kritik jag har är att en del var upprepning från sommarpratet och även om det är förstås var bra, så var det just upprepning och jag hade önskat något fräsch. Eller åtminstone skrivit om det som åter togs upp. Något annat var att Björn inte har skrivit den här boken, utan det är till stor del hjälp av de ovan nämnda författaren. Såklart kan det vara så ibland och det är inget fel i sig. Men jag fick bara en olustig känsla när han inledningsvis poängterade det osv.

Men utöver detta, så är det här en klart läsvärd bok, en sådan som man typ måste ha läst. För att landa lite, reflektera och se över sin tillvaro. Ta del av andra tankesätt. Släppa taget. Få inblick i annat, och så vidare. En väldigt kraftfull och intressant bok och historia.

Betyg: 4 av 5

Bokrecension – Brun flicka drömmer

Författare: Jacqueline Woodson
Förlag: Natur & Kultur
Utgivningsår: 2018
Antal sidor: 333

Handling
Brun flicka drömmer är Jacqueline Woodsons memoarer skrivna på fri vers. Hon skildrar sin uppväxt i South Carolina och i New York och hur det var att växa upp som svart flicka i USA på 1960- och 1970-talet. Ömsint och starkt leder varje rad in i barnets sökande efter tillhörighet och en plats i världen.

Jacqueline Woodson har skrivit ett trettiotal böcker och är flerfaldigt prisbelönt. Hon tilldelades ALMA-priset 2018, är läsambassadör i USA (2018-2019) och har valts till Barack Obamas ”O” Book Club.

Kommentar
Jag hade hört så gott om den här boken och utan att veta så mycket om den kändes det som ett hett boktips att följa, som att jag skulle bli glad av att upptäcka. Men jag blev så sjukt besviken. Kanske var det för att jag tyckte uppläsningen var hemskt, det kändes så drygt. Det gick inte alls för mig. Men jag gillade inte upplägget, mitt intresse fastnade aldrig. Visst var det starkt, innehållsrikt och givande men det blev ändå så fel för mig. Jättekonstigt tycker jag också, att det blev ett sådant magplask.

Betyg: 2 av 5

Bokrecension – Kon-Tiki Expeditionen

En god historia var säkerligen lika värdefull som ett livbälte.

Författare: Thor Heyerdahl
Utgivningsår: 1969 (1949)
Antal sidor: 231 sidor

Handling
(från engelsk upplaga) This is the story of how Thor Heyderdahl and five other men crossed the Pacific Ocean on a balsa-wood raft in an extraordinary bid to prove Heyderdahl’s theory that the Polynesians undertook the same feat on such a craft over 1000 years ago.

Kommentar
Jag är på jakt efter äventyr, och det gäller även i litteraturens världar. Det här är dock en historia som är fullt verklighetsbaserat från 40-talet, vilket jag tyckte var så häftigt att få läsa. Jag började se filmen nämligen, men fick reda på att det fanns en bok, så då läste jag den först och såg sedan klart på denna spännande resa som besättningen på Kon Tiki gjorde.

Thor Heyerdahl hade en teori om att Polynesien befolkades från Sydamerika, och inte från Asien som är närmast. Ingen trodde honom, så han bestämde sig för att bevisa att det soldyrkande folket för 1500 år sedan använde Stilla havet som ett led att transportera sig på. Att det inte var någon barriär, eller hinder. Tiki var en solgud som det än går historier om. Flotten som Thor och de fem andra som fick följa med (det var fem norrmän och en svensk) byggdes med samma material som de som de var övertygade om redan gjort denna resa. Alltså inte någon spik eller stål eller annat modernt. Ingen ville sponsra denna självmordsexpedition. Och visst, det hände en hel del där ute till sjöss.

Mer vill jag förstås inte säga för att avslöja, även om mycket går att gissa sig till. Jag tyckte i vilket fall att detta var otroligt fascinerande och givande. Mycket bra skrivet stundtals. Framförallt var alla de iakttagelser och reflektioner så intressanta att känna in. Och framförallt, återigen, så häftigt att läsa denna sanna och otroliga historia.

Jag läste en svensk upplaga från bibliotekets magasinhyllor (vilka skatter). En upplaga som besättningens enda svensk, Bengt Danielsson, översatte (!).

Betyg: 4 av 5

Bokrecension – Honeymoon, hejdå & bergens som väntar

Författare: Emma Svensson & Per Magnusson
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: 2020
Antal sidor: 213

Handling
Sex veckor efter deras storslagna bröllop gör Emma Svenssons man slut. De går till en parterapeut och Emma försöker göra sig så lätt att älska som möjligt men förstår snart att det inte finns någon chans. Det är över, och hon vet inte hur hon ens ska existera utan allt det där som skulle vara livet ut.

Men snart bestämmer hon sig för att den här händelsen inte ska få definiera henne. ”Jag tänkte inte vara hjärtekrossad resten av livet. Jag skulle göra allt jag drömt om, men av olika orsaker inte kunnat göra under vår tid tillsammans, saker jag inte ens visste att jag längtade efter. Jag skulle börja leva i stället för att bara existera. Med lite distans skulle skilsmässan bli det bästa som hänt mig.”

Den här boken handlar om alpin klättring, men också om livets andra toppar och dalar. Om överlevnad på in- och utsidan och naturens läkande kraft. Om att pressa sig till sitt yttersta och se vad som verkligen spelar roll. Om att söka kärlek och klätterpartners på rockstjärnedejtingappar. Men det är också en bok om att välja bort, om att oroa sig för att kunna betala räkningarna, om att ha en van i Alperna som enda fasta punkt, om att vara 35 år och kanske missa barntåget.

Men framför är det en svindlande knuff i ryggen på alla som någonsin tvivlat på en dröm.

Kommentar
Den här historien som Emma varit med om och berättar är fantastisk. Det var en bok som jag bara ville mysläsa, som jag alltid ville återkomma till. Jag gillade att den var så personlig, och sedan är jag extra glad för upplägget, någorlunda korta kapitel och högst medvetenhet om alltings placering. Den var så välskriven. På så många plan. Och det är en konst i sig, att berätta om sina äventyr så konkret och koncist och ändå så filosoferande och djupt. Och mellan topparnas bestigningar berör den. Att följa hennes resa, hennes driv och besatthet, var så upplyftande. Som boken beskrivit, det här är en bok som får en att själv vilja söka allt aktivare efter sina egna drömmar, och att genast sticka ut efter dem.

Helt klart en bok som skiner girlpower, som jag varmt kan rekommendera och gärna återkommer till.

Betyg: 5 av 5

Bokrecension – Dagbok från ditt försvinnande

Författare: Malin Lagerlöf
Förlag: Wahlström & WIdstrand
Utgivningsår: 2016
Antal sidor: 217
Utlyssnat: Februari

Handling
Den 6 oktober 2011 befann sig Malin Lagerlöfs man, filmregissören Daniel Lind Lagerlöf, på Västkusten för att leta efter miljöer till en filminspelning. Han föll troligtvis i havet från en klippa och drunknade, men ingen vet säkert eftersom kroppen aldrig har återfunnits. Malin lämnades ensam med tre barn varav det yngsta var bara tre månader. Dagbok från ditt försvinnande handlar om vad som händer när någon en helt vanlig morgon säger hejdå, går ut genom dörren och aldrig mer kommer tillbaka. Det är en berättelse om saknad och kärlek. Men allra mest handlar det om överlevnad och om att tvingas uppfinna sig själv på nytt.

Kommentar
Åh den här boken var så fin men också så sorgsen. Eller det är själva historien som är sorglig, Lagerlöfs berättelse är förlikande och hoppfull.

Kanske var det det som gjorde boken så givande – att det fanns den här motsättningen och självklarheten hos henne att hon hade gått vidare, men att det i stället var de runt henne som inte hade det. Intressant på något vis. Samtidigt som det förstås också ryms sorg och tunga tankar som beskrivs och som går rakt in. Otroligt rak och berörande. Och välskriven, jag kunde lyssna på den i ett svep.

Betyg: 5 av 5

Bokrecension – Tillstånd

Varannan gran, varannan tall och andra orimligheter

Författare: Axel Lindén
Förlag: Albert Bonnier
Utgivningsår: 2020
Antal sidor: 213

Handling
I en östgötsk skog försöker Axel Lindén övermanna en trästock, ett stort as, tung, hal och krokig. Det går sådär. Han vill hellre se sin skog växa vilt och frodas, inte avverka den i enlighet med skogsbolagens ideal om räta rader.

Axel Lindén är en motvillig skogsägare, och en tjurskallig sådan. Men mitt bland tallar och alar, björk och asp blir slitet med motorsågen ett sätt att hantera sakernas tillstånd. Jorden som håller på att gå under, den ekologiska katastrofen. Och så familjens privata katastrof, barnet som blivit som ett av deras egna, som kanske inte ens får stanna i Sverige.

Spelar ens ansträngningar egentligen någon roll, när allt ändå verkar gå åt helvete? Men vad ska man annars göra?

Kommentar
Jag gillade Lindéns debut Fårdagboken, så när nästa skulle handla om skogen var det självklart att jag skulle vara snabb på den. Den här gången lästa jag boken, men måste säga att uppläsningen av den föregående var väldigt mysig.

Så till kontentan. Det är otroligt befriande att läsa om någon som faktiskt går emot den moderna skogsskötseln. Som ser till skogen och inte kapitalet. Att hela den omfattande organismen bara kan få finnas, för sig själv. Att vi inte ska utnyttja och maximera allt. Vi har väl alltid och kommer alltid att bruka naturen, men omfattningen och metoden för det idag tar inte den minsta hänsyn till någon annan art än människan och det vi pysslar med på jorden.

Som jag nämnde tidigare om kalhyggen. Många jag pratar med och överallt påpekas det bara att det är så det ser ut, det är inget konstigt alls att massödelägga skogsområden. Hur kan det bara ses förbi, rycka på axlarna åt och bara ses som ett självklart sätt att se på skogen? Det är ju bara de senaste decennierna vi gjort på detta sätt. Se historien om Avatar. Lyssna på podden Bortom ekorrhjulet avsnitt 30: skogstokig. Eller läs Wohllebens bok om hur levande skogen egentligen är, på nivåer vi knappt kan föreställa oss. Eller gå själv ut i skogen, och känn den, ta in något annat, vår litenhet. Dessvärre ser skogen inte ut som den borde med vår mänskliga inverkan – någon gång vill jag besöka en urskog i Sveriges nordligare delar.

Jag blir bara så upprörd över skogsbruket och mänsklighetens ignorans mot naturhänsyn…

Axel Lindén kämpar med att stå fast vid sina övertygelser och att skogen har rätt att finnas för sig själv, att inte utnyttja den i mänskliga termer. Han verkar härligt jordad på många plan som skiljer sig från moderna samhällens strukturer. Tack för det. Han drar också många paralleller och metaforer kring andra samhällsfunktioner som ger större vidd liksom frågetecken kring varför vi gör som vi gör.

En viktig bok tycker jag, verkligen, läs den och låt funderingarna ta vid om hur vi egentligen disponerar skog, eller natur. Att det kanske finns andra sätt, och våga ta dem.

Betyg: 4 av 5