Romarblod av Steven Saylor

”Rom vaknar, sträcker vällustigt på sig och drar ett djupt andetag
som stimulerar lungorna och höjer pulsen. Rom vaknar med ett leende
ur ljuva drömmar, för varje natt drömmer Rom om herravälde.”

Titel: Romarblod
Författare: Steven Saylor
Serie: Gordianus #1
Genre: Historisk deckare
Antal sidor: 413
Språk: Svenska
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Roman Blood
Översättare: Charlotte Hjukström
Förlag: Wahlström & Widstrad
ISBN: 978-91-46-21682-7
Utgivningsår: 2007 (1991)
Format: Pocket

Första meningen: Slaven som kom för att hämta mig den där ovanligt varma vårmorgonen var en ung man, knappast mer än tjugo år.

Handling: Skådeplatsen är Rom, tiden 80 f.Kr. och privatdetektiven Gordianus vaknar med en bedrövande baksmälla. Innan solen hunnit över takåsarna har han dock fått ett nytt uppdrag: den unge Cicero anlitar honom för att gräva fram fakta i hans första stora mål, försvaret av en jordägare som anklagas för fadersmord. Sökandet för honom genom Roms stekheta, stinkande ränder till horhus och palats. Ju fler trådar han drar i, desto större blir härvan av lögner, svek och förvridna passioner. När dagen för rättegången är inne står det klart för Gordianus att den sanning han uppdagat hotar de innersta kretsen av Roms ledarskap – och honom själv.

Min kommentar: Det som lockade mig med den här boken var helt den historiska touchen i en deckarhistoria. Just vanliga deckare är inget jag kastar mig över men att få läsa om Romartiden gjorde mig väldigt nyfiken. Men jag hade inga förväntningar när jag började läsa, tänkte att det kunde gå hursomhelst.

Men jag blev positivt överraskad. Den första halvan av boken är otroligt bra. Saylor är kunnig i tiden och miljön och blandar lite lätt fakta med intrig, humor och listighet. Jag drogs omedelbart in i världen och följde med spänning vad som ska ske.

Jag tycker dock inte att sluttampen levde upp till mina förväntningar. Även om jag nu inte hade så höga så steg de ändå i takt med att jag inledningsvis uppskattade boken så mycket. På något sätt tappade den mitt fäste och det kunde inte svara för vad som hade byggt upp. Jag kanske är för kräsen när jag har som bild storslagna gladiatorfilmer och att det skulle vara lika häftigt även i just denna bok.

Romarblod är ändå en spännande bok om en spännande tid. Jag har bok nummer två hemma och jag ska helt klart läsa den framöver.

Mitt betyg:

Här finns en smakbit.

Eld, jord och vind av Susanna Tamaro

”Från den ena dagen till den andra ville jag sudda ut mitt förflutna”

Titel: Eld, jord och vind
Författare: Susanna Tamaro
Serie: –
Genre: Roman
Antal sidor: 284
Språk: Svenska
Originalspråk: Italienska
Originaltitel: Anima Mundi
Översättare: Helena Monti
Förlag: Forum
ISBN: 91-37-11046-2
Utgivningsår: 2000 (1997)
Format: Inbundet

Första meningen: I begynnelsen var tomheten.

Handling: Walter drivs av en stark inre oro. Efter en svår uppväxt lämnar han hemstaden Trieste. vännen och läromästaren Andrea har förutspått att ett storslaget öde väntar honom, och han beger sig till Rom för att ska lyckan som författare och arbete inom filmen.
   Men Walters storstilade förhoppningar infrias bara till hälften, och efter en lysande start får han snart nog börja kämpa bara för att hålla sig flytande. När han har tröttnat på alla förödmjukelser beger han sig av för att söka upp ungdomsvännen Andrea på nytt. Och visst kommer Andrea än en gång att fungera som hans andlige vägvisare – men på ett helt annat sätt n Walter har väntat.
   Eld, jord och vind är berättelsen om en ung människas sökande efter livets mening. Det är en ny stor roman om livets svåra och viktiga frågor av Italiens mest lästa författare under senare år.

Mitt omdöme: När jag började läsa den här boken fattade jag genast tycke för den. Jag blev så glad över hur denna författare bara hade ramlade in i mitt liv. Ett spontant och kanske lite vågat loppisköp av hennes förra bok som jag läste, Gå dit hjärtat leder dig, och tyckte så mycket om att den fick mig att hugga ännu en bok av henne. Den här boken är lite annorlunda, men jag tycker mycket om Tamaros sätt att skildra berättelsen.

Hon har stor människokännedom. Det är fint skrivet och poetiskt, tänkvärt och mycket intressant. Jag gillar hennes liknelser. För att se till historien som helhet är det början jag gillar mest, väldigt mycket, sedan tog den en annan form vilken fortfarande var rolig att läsa men där var jag inte lika hänförd.

Jag kan känna igen mig i Walter och de tankar som han stöter på. Visst kan han vid första anblicken verka pessimistisk, men jag tycker han verkar mänsklig. Livet är inte alltid enkelt när man försöker traggla sig fram. Han grubblar och försöker reda ut livets stora frågor och han känner en stor längtan och entusiasm att vilja kliva ut i stora världen och påbörja sitt egna liv. Men stöter på bakslag, tvivlet och hjälplöshet.

Eld, jord och vind är en intressant bok om livet och den lilla människan. Om vad som är viktigt.

Mitt betyg: