Bokrecension – Sky runner

Författare: Emelie Forsberg

Handling: Bli den bästa versionen av dig själv som löpare!

Oavsett om du springer 3 kilometer eller 5 mil på asfalt eller trail så kommer den här boken förändra synen på din löpning och ge dig en djupare motivation och mening med det du gör.¨ Skyrunner ¨ handlar om så mycket mer än att springa i bergen. Det handlar om en livsstil, och ett förhållningssätt till livet, löpning och naturen, om storheten i det oändliga likväl som i det lilla. Om lätthet och lek, om hängivenhet. Om att resan trots allt är viktigare än målet och det ger så mycket mer att ibland inte ta närmaste vägen. Det handlar om val. Att lyssna på sig själv och bygga både yttre och inre förutsättningar för hållbarhet i alla bemärkelser. Trots att trailrunning ofta handlar om långa distanser så anses det vara en snällare form av löpning med lägre skaderisk då varje steg är unikt och varierat och på så sätt sparar kroppen i motsats till en monoton löpning på hårt underlag som sliter hårt på kroppen ergonomiskt.

Emelie uppmuntrar oss till modet att våga träna mer på vår egen intuition och lust. Med basen utifrån ett antal nyckelpass i veckan så uppmuntrar hon sedan friheten att improvisera övrig träning under veckan beroende på väder, känsla och inspiration. Ett upplägg som är både befriande och ansvarstagande. – Tricket är att se din träning som något lekfullt och lustfyllt, något som du vill tillbaka till inte något som du måste göra.

Emelie Forsberg är professionell bergsatlet. Hon tävlar i trail och skyrunning och under vintern då löpsäsongen har paus tävlar hon i Skimo ( ski mountaineering racing). Båda sporterna är stora publiksporter i Europa och numera på stark framväxt även i Sverige. Emelie refereras ibland till som Sveriges mest okända superstjärna. Förutom att ha blivit världsmästare inom sin sport är hon en stor inspiratör för många genom sin blog emelieforsberg.com och på sina populära Instagramkonton @tinaemelie och @moonvalley_smallfarming där hon delar med sig av sin livsstil och framförallt sin enorma löpglädje och kärlek och ödmjukhet till naturen. I sin bok delar hon generöst med sig av sin erfarenhet, konkreta övningar, några recept och många historier ur sitt liv på högsta nivå. – ¨ Vi är alla skapta till att springa, det är bara att sätta en fot framför den andra¨. Kilian Jornet en av världens mest meriterade bergsatleter har tagit bokens spektakulära bilder.

Vad jag tyckte:

+ Bara bilderna är makalösa, inspirerande, helhetstäckande och om att vara hållbar, med många tips och tankar om en aktiv livsstil nära naturen
– Vet inte!

Betyg: 5 av 5

 Gawell förlag – 2018 – 176 sidor

Bokrecension – Skärmhjärnan

Författare: Anders Hansen

Handling: Den psykiska ohälsan håller på att ta över som det stora hälsohotet i vår tid. Ett högt tempo, konstant stress och en digital livsstil med ständig uppkoppling börjar få konsekvenser för vår hjärna. För hur mycket du än gillar att kolla bildflödet på instagram, nyheterna i mobilen eller filmer på plattan, är din hjärna inte anpassad till det som dagens samhälle för med sig. Den är helt enkelt i osynk med vår tid! Men det betyder inte att du står maktlös och att det saknas lösningar – med lite mer kunskap om hur hjärnan fungerar kommer du snart att inse att det egentligen handlar om ganska enkla och basala saker. Den mänskliga hjärnan är skapad i en helt annan tid, och kanske borde vi visa den lite mer hänsyn. Så följ med på en spännande resa och få en helt ny bild av det som händer och sker i ditt huvud!

Vad jag tyckte:

+ Häpnadsväckande, informativ och pedagogisk, god vägledning (bra fortsättning efter ”Hjärnbalans”)
– Tog lite tid innan den moderna situationen introducerades

Betyg: 5 av 5

Bonnier Fakta – 208 sidor – 2019

Under två timmar av Hanna Landahl

Förlag: Polaris
Utgivningsår: 2018
Antal sidor: 282
Rec.ex.: Från förlaget, stort tack!

BaksidetextUnder två timmar är ett varmt och humoristiskt samtidsdrama. Det utspelar sig i Göteborg och skildrar hur långt en vuxen människa egentligen är beredd att gå för att passa in, för att vara någon som betyder något. För betyder något gör man ju bara om man är en sådan som tar ansvar för sin kropp och håller den i trim, genom att satsa hårt och göra som alla andra. Springa långt, snabbt och helst dagligen! Staffan är inte en sådan man. Han tränar inte alls och därmed är han också ansvarslös. Totalt betydelselös, enligt honom själv. Någonstans bland blöjbyten, fotbollsträningar de alltför långa, grå myndighetskorridorerna på Migrationsverket har han tappat bort sig själv den status han en gång hade. Nu är det dags att ändra på det. Staffan bestämmer sig för att göra det som alla andra gör. Han ska springa Göteborgsvarvet och han ska göra det med bravur på under två timmar.

I Under två timmar får läsaren följa Staffan på den slingriga, vindlande vägen mot att åter bli någon att räkna med. Hans strävan går överstyr och får honom att gå över gränser han tidigare i livet aldrig ens kommit i närheten av. Det blir förödande, både för honom själv och hans omgivning. Han riskerar att förlora allt han från början hade.

Mina kommentarer:
För ett par år sedan läste jag författarens debutbok Välkommen till Himmelsta, och kände verkligen att där fanns något att hålla utkik över. Det var något i sättet som Landahl framställde personer som fick mig som läsare att verkligen känna med dem. Det var levande och medryckande. Så självklart ville jag testa hennes andra bok, Under två timmar.

Att boken dessutom handlar ganska mycket om Göteborgsvarvet tyckte jag var roligt, eftersom jag själv har sprungit det, visserligen bara en gång men det var en sådan stark och positiv upplevelse som jag alltid kommer bära med mig. Jag tycker det är så häftigt med alla dessa tusentals människor som deltar, både som publik men framförallt i spåret. Där siktar även bokens huvudperson Staffan på att befinna sig, och det väl förberett. Eftersom jag är någorlunda bekant med vad som krävs för att nå hans mål med tid på varvet, så var jag såklart lite skeptisk till om det skulle vara möjligt. Men det hade kanske de flesta varit, det kräver sitt att springa så långt. Ändå är jag så imponerad över alla vanliga, halvt otränade människor som tar sig runt, bara för upplevelsen.

Men nog om detta. Handlingen är som sagt intressant, den gillar jag. Däremot är själva huvudpersonen ganska osympatisk. Jag hade lite svårare för honom. Samtidigt är hans beteende och val inte så dramatiska heller, de är förståeliga och nog inte så ovanliga. De kan kännas igen i den tid vi lever idag. Staffan vill ju bara hitta tillbaka, känna sig värdig och uppskattad. Visst kunde jag dras med och känna att det var givande, men på något sätt var den övergripande känslan som jag hade lite olustig. Boken i sig är ändå välarbetad, språket är bra och även den här boken av Landahl gestaltar personerna väl och jag har egentligen ingenting som känns varken överflödigt eller som saknas i storyn. Det var bara lite annorlunda och för mig var det ett lite för stort snäpp mot det där olustiga hållet i känslan när jag läste. Men det fanns ändå en god poäng med alltsammans som jag gillade. Och jag tycker ändå boken att boken var klart läsvärd.

Under två timmar handlar om så mycket mer än de där två milen, om hur Staffan hanterar det han ställs inför på ett tillsynes knepigt sätt, men som många kan känna igen sig i, om inte annat finna underhållande att läsa om.

Naturkraft av Miranda Kvist

Handling
Tillhör du dem som låter osynliga hinder begränsa dig själv och ditt liv? Tror du inte att du kan bestiga höga berg, springa ultralopp i öknen, eller tror du kanske nästan att en långpromenad i skogen är för tuff för dig? Låt dig inspireras av Miranda Kvist tjejen som personifierar uttrycket »Just do it«!

I Naturkraft berättar Miranda om träningsglädje, drivkrafter och hur man övervinner osynliga hinder. Allt du vill kan du göra!

Bakgrund
Jag läste Mirandas blogg för några år sedan och gillade den väldigt mycket, på den tiden var jag mer äventyrlig i min löpning och gillade framförallt att släppas av någonstans och springa hem, eller någon annan transportlöpning. När jag så en dag ganska nyligen fick syn på den här boken så blev jag oerhört glad och frågade om jag fick läsa den. Detta är ett recensionsexemplar från författaren, tusen tack!

Recension
Den här boken var verkligen energi- och inspirationsboost delux! När jag hade läst ett tag ute i solen och hade det väldigt härligt, inte minst för att det var bra läsning, så kunde jag bara inte sitta still längre. Jag måste ut och springa, NU. Och så stack jag iväg utan minsta tanke, bara något glas vatten, på en längre tur än vanligt. Jag älskar den slingan förbi sjöarna där hunden får doppa sig och jag kan ta några klunkar. På kalhyggen åt jag lite hallon och i skogen några blåbär. Sprang och sprang och kom hem lycklig att jag hade gjort det. Lika bra att kastas iväg och göra det ordentligt.

Tillbaka till läsningen. Jag var ganska så bekant med mycket av det som stod i boken men det var ändå ett väldigt kärt återseenden. Jag tror säkert att det skulle vara minst lika upplevelsefullt för den nya läsaren. För Miranda berättar om sina äventyr på ett så inlevelsefullt och humoristiskt sätt. Det var så många gånger som jag skrattade högt åt allt som hon är med om. Hon hoppar på allt. Alla knasiga idéer som blir till minnen och erfarenheter och som bjuder på ännu fler upplevelser. Det skulle vara omöjligt att inte ryckas med i det.

Samtidigt som det tycks så himla extremt, framstår det också som så himla enkelt. Den där rörelseglädjen som genomsyrar precis allt är smittsam och jag önskar precis som Miranda att fler hittade något som passade dem och framförallt vågade göra sin träning lite knasigare. Jag förknippar Miranda med så mycket lekfullhet.

Boken varvas med en kronologisk berättelse om hur Miranda hamnade där hon är idag. Det är en fantastisk resa. Emellanåt blir det blogginlägg om något äventyr och ibland några informationsrutor med tips och annat. Och såklart många härliga bilder. Allt så personligt och bra skrivet.

Naturkraft är en bok som inte lämnar någon oberörd. Bakom kärleken till löpningen är det framförallt ett driv och en livsglädje som jag hoppas att fler får inspireras av. Jag kan inte låta bli att drömma mig bort om att få springa i riktigt magnifika berg.

LB Förlag | 2017 978-91-8844-736-4 224 sidor

Vad jag pratar om när jag pratar om löpning av Haruki Murakami

”På samma vis förhåller det sig med löpning: man blir inte löpare för att någon rekommenderar en att bli det. I grund och botten handlar det om att man blir det för att man är ämnad att bli det.”

Titel: Vad jag pratar om när jag pratar om löpning
Författare: Haruki Murakami
Serie: –
Genre: Memoar
Antal sidor: 218 sidor
Språk: Svenska
Originalspråk: Japanska
Originaltitel: Hashiru koto ni tsuite katatu toki ni boku no kataru koto
Översättare: Eiko och Yukiko Duke
Förlag: Norstedts
ISBN: 978-91-1-303423-2
Utgivningsår: 2011 (2007)
Format: Pocket

Första meningen: Det finns ett ordspråk som säger att det är två ting en sann gentleman aldrig diskuterar: de kvinnor han har skiljts ifrån och vad han betalar i skatt.

Handling: Vad jag pratar om när jag pratar om löpning är förmodligen Haruki Murakamis mest personliga bok. Här utgår han ifrån långdistanslöpningen, som till stor del kommit att forma hans tillvaro genom sin märkliga blandning av målsättning, medvetenhet och monotoni.
   Genom att använda dagboksutdrag, tidigare essäer och artiklar skapar Murakami en bok som säger mycket om hans romaner och hans livsfilosofi. Ytterst handlar det om att utmana sig själv: som att som femtioåring bestämma sig för att upprepa den klassiska maratonsträckningen i Aten under stekhet sol, vådlig trafik och till arrangörernas påtagliga ängslan och oro.
   Haruki Murakami är en av dagens mest omtalade och hyllade författare. Genom att förena popkultur med en egensinnig magisk realism har han skaffat sig en stor läsekrets runt om i världen. Med Vad jag pratar om när jag pratar om löpning gläntar han för första gången på dörren till vem han själv är som människa och författare.
Min kommentar: Jag läste den här boken för fem år sedan men eftersom jag inte minns så mycket av den bestämde jag mig för att läsa den nu igen. Med tanke på vilka två grundpelare boken står på – författande och långdistanslöpning – så var det självklart för mig. Det är ju också mina stora passioner.
Därför är det klart att jag tyckte den här boken var väldigt givande och intressant att läsa. Inte minst för att jag också gillar Murakamis skönlitterära böcker. I den här boken var det som att jag fick lära känna honom lite grann genom att läsa hans ”vanliga prat”, som ju till och med titeln visar på. Det gör han med både med lättsamhet och allvar. Det är följsamt och enkelt med fina resonemang och slutsatser som han kommer fram till. Alltså både roligt och klokt.
Ibland kunde jag dock tycka att pratet drog iväg lite eller att det fanns något som jag inte fann intressant. Men det är småsaker som inte hände så ofta. För det mesta fanns det något som jag uppskattade och jag har varit flitig med pennan för att markera och minnas.
Och efter att nu ha läst boken känner jag väldigt stor lust att bara sticka ut och springa! Visste ni att mina mest njutningsfulla springpass är i ett snölandskap. Det slår till och med att springa i skogen på sommaren (väldigt eventuellt på en delad första plats). Jag älskar den friska och kyliga luften och framförallt den mjuka snön. Så som det är nu, så hejsvejs!
Mitt betyg

Born to run – jakten på löpningens själ

Den bästa löparen lämnar inga spår

Christopher McDougall börjar boken med att ställa sig frågan varför han har ont i foten, han säger att de verkligt skumma löparna är de som inte blir skadade. Författaren inleder sen jakten på Tarahumarafolket, som egentligen kallar sig rarámuri – det springande folket. Den här indianstammen i Kopparkanjonen i Mexiko är född att springa. Till och med 696 kilometer pang bom, och 480 kilometer har även en annan tarahumaraindian sprungit i ett svep. Och det i skor som knappt kan kallas skor och i en terräng som kräver största precision. Hos tarahumara finns inget vad vi i övriga världen dagligen möts av – kriminalitet, krig och stölder. Korruption, fetma, narkotikaberoende, girighet, misshandel, högt blodtryck eller koldioxidutsläpp. Ingen diabetes, depressioner eller ens ålderdom för 50 åringarna springer ifrån tonåringarna och 80 åringar vandrar maratonsträckor i bergen. Antalet cancerfall har varit så få att de knappt gått att mäta. Och det finns inga lögner. Hur lever en tarahumara? Vad är deras recept?
I Leadville startas ett extremlopp på 16 mil i bergen. Två kortväxta tarahumaralöpare springer med i sandaler och utklassar de bästa långdistanslöparna i världen – och det utan att egentligen har tränat för loppet. Löpningen splittrar inte indianstammen för någon tävling, det förenar dem. Tarahumara har aldrig glömt hur det kändes att älska att springa.
Born to run få vi läsa om författarens jakt på tarahumarafolket och kapitlerna kryddas emellanåt med andra järnviljor till löpare och konkreta bevis för varför vi också är det springande folket – vi får läsa om evolutionsforskning och varför de moderna löparskorna satt igång mängder av löparskador.
Christopher McDougall skriver på ett väldigt målande och inspirerande sätt. Det går inte att sluta läsa. Jag slukade boken under Midsommarhelgen i ett svep – jag var helt fast och blev verkligen såld på boken!  Born to run handlar om äkthet, enkelhet, närvaro, glädje, frihet och mycket visdom. Den rekommenderas mycket starkt till alla löpare men också till de som aldrig tagit ett enda löpsteg. För Christopher McDougall lyfter fram varför mänskligheten hamnade fel och bevisar hur vi kan bli lyckliga och friska igen. Jag kan säga att den här boken har förändrat mig och min löpning, det är sant som många säger – det är som en bibel.

Sagt om boken

”Påläst, uppsluppen och besjälad reportagebok om varför människan är född att springa. McDougalls fascinerande löparberättelse ger glädjerus.” Dagens Nyheter

”Genom att blanda historia, fysiologi och psykologi med framför allt filosofi är Born to run en bok som borde läsas långt utanför löparkretsar. McDougall vågar gå emot de invanda föreställningarna om sådant som träningsmetoder och löparskor, på ett sätt som jag instämmer helt med.” Rune Larsson, Sveriges främste ultradistanslöpare genom tiderna

Mitt betyg: 5 av 5
Christopher McDougall | Born to run –
A hidden tribe, superathletes, and the greatest reace the world has never seen
Filter | 2009 | 255 s.