Bokrecension – Ensamvarg

Författare: Sara Dalengren
Förlag: Seraf
Utgivningsår: 2018
Antal sidor: 270
Serie: Flocken del 1

Handling
Jonathan är en skepnadsskiftare på flykt undan flocken som dömt honom till döden. Vad han har gjort för att förtjäna sin dödsdom vet han inte. Hos Miriam finner han en fristad, men vågar han tro på en framtid eller kommer det förflutna att hinna ikapp honom?

Miriam är thrillerförfattaren med smak för det makabra, vilket har haft en förödande effekt på hennes kärleksliv. Hon lever ensam, omgiven av Hökensås skogar, med när hon tar sig an en skadad främling förvandlas hennes lugna lantliga tillvaro drastiskt.

Jonathan är en skepnadsskiftare på flykt undan flocken som dömt honom till döden. Vad han har gjort för att förtjäna sin dödsdom vet han inte. Hos Miriam finner han en fristad, men vågar han tro på en framtid eller kommer det förflutna att hinna ikapp honom?

Ensamvarg är en spännande och humoristisk romance om att hitta kärleken trots att man inte är som alla andra.

Kommentar
Den här har jag velat läsa länge. Jag tyckte den var riktigt mysig, lite småskojig och spännande. Fast det var mest fram till hälften, själva uppbyggandet, sedan gillade jag inte riktigt genren tror jag.

Betyg: 3 av 5

Bokrecension – Korpmåne

Författare: Therese Henriksson
Förlag: Opal
Utgivningsår: 2016
Antal sidor: 327

Handling
17-åriga Saga bor i Ytterstbyn, en liten by någonstans i Norrbotten. När de nya grannarna, -tonårkillen Seth och hans mamma, flyttar in från södra Sverige vet Saga inte riktigt vad hon ska tro. Saga känner hur hon dras till Seth, och snart har de blivit vänner och kanske något mer. Men det är något som inte stämmer. Varför försvinner Seth och hans mamma några dagar varje månad, och varför vill han inte berätta var de är? Hur kom de på tanken att flytta så långt, och till minimala Ytterstbyn av alla ställen? Och varför har en korp börjat dyka upp runt Sagas hus? En korp som verkar helt orädd och nästan mänsklig i sitt beteende. Innan hon riktigt förstår hur det har gått till har Saga blivit indragen i en historia full av spänning, magi, hat, hämnd och hjärtutslitande kärlek.

Kommentar
Jag tyckte mycket om den här historien och känslan den gav. Samtidigt infann sig den känslan mest under första halvan av boken. Under resterande kom det nog ikapp mig att jag inte riktigt tillhör målgruppen eller den ålder som boken passar bäst för. Men den var som sagt stämningsfull och innehöll mycket känslor.

Betyg: 3 av 5

Bokrecension – Sjörök

Författare: Camilla & Viveca Sten
Förlag: Bonnier Carlsen
Utgivningsår: 2017
Antal sidor: 390
Serie: Del 2

Handling
Sjörök är andra delen i Camilla och Viveca Stens kritikerhyllade rysarserie för slukaråldern. Övernaturligheter hämtade från nordisk folktro möter skärgårdsskrock och bäddar för sträckläsning.

Det är mars och en tung, oförsonlig dimma vilar över havet. Enligt de äldre på öarna är tjockan, som dimman kallas i skärgården, ett förebud om att hemska saker snart ska hända. Men vad är orsaken? Är det ett naturfenomen eller en konsekvens av miljöförstöringen? Eller handlar det om något långt farligare?

Tuva verkar vara den enda som inser att tjockan hänger samman med att en varelse från det förgångna. En varelse som har väckts från sin dvala och nu är rasande på människorna och förbereder sin hämnd.

Den enda som kan försöka stoppa den annalkande katastrofen är Tuva. Men hur ska hon orka, när hennes mamma inte vill kännas vid hennes sanna natur, när pappa mest dricker öl och tycker synd om sig själv och Rasmus – hennes allra bästa vän – plötsligt sviker henne?

Kommentar
Också den här andra delen i denna fantasyserie var välskriven och spännande. Jag tycker de är väldans bra, samtidigt är jag inte helt uppslukad men tänker att det kanske är för att jag inte är den självklara målgruppen. Jag känner till exempel mer för Hallahem-serien, men det är säkert sådär personliga preferenser. Ändå tycker jag förstås som sagt att dessa varit väldigt bra. Det är lite mer tyngre drag i dessa. Det är skickligt med många väl valda detaljer. Lärorikt på sitt magiska vis. Och så spännande saker som sker, nästan lite småläskigt också.

Betyg: 4 av 5

Bokrecension – Hallahem Striden i skogen

Författare: Susanne Trydal & Daniel Åhlin
Förlag: Hoi Förlag
Utgivningsår: 2017
Antal sidor: 262
Serie: Del 3

Handling
Vitterfolket hotas av onda krafter från flera håll. De går inte längre säkra utanför Hallahem. Men inte ens i staden under berget är det sig likt längre, och folket splittras när en ny rådman ska väljas.

Torun, Tilda och deras vänner försöker tillsammans bekämpa fienderna. Men ingen vet hur den uråldriga ondskan i skogen kan stoppas, eller hur länge vittrorna kan gömma sig för Vakarna, det hemliga sällskap som jagar dem.

Den avgörande striden kommer allt närmare. Kommer vitterfolket någonsin att få leva ifred? Kan vänskap och kärlek vinna över hat och hämndlystnad?

Striden i skogen är den avslutande delen i trilogin om Hallahem. Läs också de första delarna: Staden under berget och Sveket vid sjön.

Kommentar
Jag tyckte supermycket om den första boken i den här serien, också den andra. De var så välskrivna och underbara att följa samtidigt som jag gillade temat kring dem. Väldigt fina historier. Och jag fastnade mycket för karaktärerna.

Den här sista delen tycker jag tråkigt och lite komiskt nog är den ”sämre” av dem alla. Känns lite snopet att låta det sluta så. Men visst var den bra förstås. Men jag tyckte nog att det tog lite för lång tid innan det tog fart. Lite händelselöst egentligen. Och jag tyckte inte heller att den här hade något övergripande som lyfte historien på samma sätt som de andra. Även fast det fortfarande var härligt att fortsätta hänga i världen, så var den här den svagare av dem. Men men, det gör inte så mycket. Det får inte bli som att jag klagar heller, för det gör jag inte egentligen. Jag tycker väldigt mycket om dessa böcker för de är så närvarande i sitt fina berättande och har fantastiska budskap.

Betyg: 4 av 5

Bokrecension – Bergsklättraren & Segraren

Författare: Karin Erlandsson
Förlag: Bonnier Carlsen
Utgivningsår: 2020 / 2021
Antal sidor: 254 / 298
Serie: Del 3 & 4

Handling (Bergsklättraren)
Den norra hamnstaden ligger i ruiner och Iberis har lämnat rädsla och elände i sina spår.

I hopp om att ta ögonstenen och makten ifrån henne beger sig Miranda, Syrsa och Lydia upp i bergen i den östra regionen. De trotsar bergsfolkens och luftens kyla och tar sig hela vägen in i bergets mörker. Där får deras uppdrag följder de inte kunnat föreställa sig.

Handling (Segraren)
Kampen om ögonstenen tar Miranda och Syrsa till rikets västra delar, över vårliga åkrar och ända till drottningstaden.

Det sägs att när drottningen har ögonstenen i sin ägo så får alla i hela riket vad de längtar efter. Men Miranda vet inte vad hon ska tro när hon får se vem det är som står bredvid den pärlsmyckade drottningen …

Kommentar
Jag blev helt hänförd av den första boken i den här serien. Också av författarens memoar kring skrivandet. Sedan har jag också gillat de andra böckerna i serien väldigt mycket. Det är en speciell känsla och atmosfär kring dem och helt underbart att få hänga med i den speciella värld som de utgör utifrån Erlandssons fantasieggande och målande berättelse, också i hur hon berättar. Sedan tillhör de här också böcker som passar utomordentligt med sin uppläsning, här på finlandssvenska som passar otroligt.

En stor del av dessa är också karaktärerna som man verkligen fastnar för. De är så härliga på sitt sätt. Och framförallt för den starka drivkraften som omger dessa sagor, med dragningen till ögonstenen och allt runtomkring. Jag tycker de har varit alldeles fantastiska att lyssna på, nya favoriter helt klart.

Betyg: 4 av 5 (Bergsklättraren) 5 av 5 (Segraren)

Bokrecension – Bergtagen

Författare: Camilla Sten
Förlag: Rabén Sjögren
Utgivningsår: 2020
Antal sidor: 380

Handling
En elev försvinner från Järvhöga Läroverk, en gammal internatskola belägen i Jämtlands skogar. En kedja av skallgångar, polisutredningar och ryktesspridning drar igång. Julia, som går på ortens gymnasium, deltar i sökandet först av ren tristess, men snart blir hon alltmer indragen. Det visar sig snart att det inte är första gången en ung pojke från skolan har försvunnit ut i skogen för att aldrig mer återvända.

Stark spänning och magisk realism i Bergtagen, första delen i en trilogi där förflutet och nutid vävs ihop i ett samhälle där alla känner alla.

Kommentar
Jag har gillat författarens böcker och den här tyckte jag såg otroligt lockande ut. Det var också den delen som fick min nyfikenhet, också det som jag gillade med historien. Den mystiska skogen och de oklara väsen som kan tänkas finnas där. Generellt den smått kusliga atmosfären. Att där kan finnas något mer. Det tyckte jag var en spännande ingrediens, och det som lyfte hela historien för mig. Det andra, föll jag inte riktigt lika mycket för. Men det var ändå bra, jag drogs till huvudpersonen och följde henne med spänning. Det är välskrivet och det fanns nästan alltid något som höll mig på min vakt. Men längs sidorna blev alltsammans lite svalare för mig. Antingen levde det inte upp till mina förväntningar, eller så tror jag att det inte riktigt landade i min smak.

Betyg: 3 av 5

Bokrecension – Netraya

Författare: Lovisa Wistrand
Förlag: Whip media
Utgivningsår: 2020
Antal sidor: 377

Handling
Netraya dör för tidigt, hon är bara nitton år, men när hon ska bli tilldelad sin dödsvärld gör hon motstånd och allt blir fel. Tillsammans med dödsanden Imorfes kastas hon in i en värld där allt vill förinta henne. På kort tid måste hon finna sin väg ut, för annars blir hon kvar för alltid. Netrayas mål är dock större än så: hon vill tillbaka till sin egen värld. Hon vill leva.

Imorfes enda uppgift är att ta Netraya till dödsvärlden som hon till varje pris vill undvika, och skulle han misslyckas möts han av ett öde värre än döden. Men när Netraya och Imorfes blir förälskade kompliceras allt. Är kärlek värd att dö för?

Kommentar
Jag läste för länge sedan författaren bok Drakviskaren. Visst tyckte jag att den var spännande och fascinerande, men på tok för lång och för liten text så jag blev less på den, tråkigt nog. Därför har jag dragit mig för att läsa mer (också för att, skamligt nog, är omslagen långt ifrån några favoriter för min del), fast jag hört gott om hennes böcker och ändå känt mig smått nyfiken. Nu blev det att jag lyssnade på den här boken, till slut, och det är jag så himla glad för! Jag tyckte den var helt fantastisk.

Uppläsaren var lite annorlunda men otroligt mysig och stämningsfull. Jag tyckte hela berättelsen svepte med mig totalt. Detta var en läsupplevelse om något.

Jag drogs till Netraya samtidigt som hon också fick mig att hålla mig på tårna, hon var lite speciell på något sätt så att jag inte visste vad som skulle hända. Absolut spännande. Sedan det som händer känns ganska så annorlunda. Det var många bitar som höll mig fast. Det jag nog främst gillade var känslan. Jag var som i en egen värld, helt uppslukad i det som Netraya är med om och även kopplat till Imorfes.

Samtidigt som det är tilldragande gillade jag det otroligt vackra och betydelsefulla som också finns där med sin egen speciella atmosfär. Alltsammans var så väl berättat. Jag blev helt enkelt otroligt positivt överraskad och väldigt fascinerad – så nu får tröskeln allt vara lite mindre till nästa bok av författaren.

Betyg: 5 av 5

Bokrecension – Den femte årstiden

Författare: N.K Jemisin
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: 2020
Antal sidor: 473

Handling
Den söndrade jordens enda kontinent kallas Stillheten. Men jorden är allt annat än stilla: skalv och jordbävningar kommer och går hela tiden. Ibland går jorden in i en Femte Årstid, som kan sträcka sig över flera år. Då antar dessa vulkaniska, seismiska, atmosfäriska och geomagnetiska omvälvningar apokalyptiska proportioner. Genom åren har civilisationen på Stillheten organiserats i ett kast- och rassystem. Utanför det står orogenerna, utstötta ur och förslavade av samhället, men samtidigt nödvändiga för att skydda mänskligheten, eftersom endast de kan påverka och motverka de seismiska krafter som hotar dess överlevnad. Nu råder Femte Årstiden återigen – kommer världen att gå under eller kan någon rädda den?

Essun har lyckats hemlighålla för sin man Jija och sin omgivning att hon är orogen. En dag finner hon sin treårige son Uche död – ihjälslagen för att han visat tecken på orogeni. Och den som dräpt pojken är Jija. Han har nu flytt tillsammans med deras dotter Nassun, som även hon ärvt förmågorna. Essun måste hitta sin dotter innan något ont händer henne. Men var ska hon söka?

Den femte årstiden är den första delen i trilogin ”Den söndrade jorden”. Alla tre delarna har belönats med en Hugo Award för bästa roman.

Kommentar
Här har vi rena fantasy och möjligheten att få försvinna i en helt annan värld. Också uppläsningen var något annat än det vanliga jag brukat lyssna på. Så alltsammans blev en uppskattad omväxling.

Själva historien och världen var oerhört spännande och säregen. Det var en väldigt speciell känsla och berättarsituation som jag gillade mycket. Även om jag stundtals hade lite svårt att hänga med, så var det ändå väldigt fascinerande med det som den här historien bestod av. Inspirerande och hänförande.

Betyg: 4 av 5

Bokrecension – Eden

Författare: Monica Sabolo
Förlag: Sekwa
Utgivningsår: 2020
Antal sidor: 277

Handling
I ett reservat för ursprungsbefolkningen, inklämt mellan en motorväg och uråldriga skogar, bor femtonåriga Nita. Motorvägen kantas av plakat som efterlyser försvunna flickor och skogen skövlas av skogsbolag. Nita drömmer om att ta sig därifrån, ända tills jämnåriga Lucy flyttar in i grannhuset. 

Några månader senare försvinner Lucy. Det dröjer två dagar innan hon hittas vid foten av ett träd, naken och täckt av sår. Ingen vet vad som har hänt, och Lucy har slutat prata. Snart upptäcks spår efter mystiska ritualer i skogen och när fler attacker sker börjar det viskas om hämndlystna skogsandar med rakbladsvassa näbbar och klor. I sina försök att ta reda på vem som gett sig på Lucy hamnar Nita själv mitt i händelsernas centrum. 

Eden är en spänningsmättad roman om tonårstidens gränsland, systerskap och hämnd.

Kommentar
En bok med ett sådant skogstema var svår att motstå för mig. Däremot var jag lite tveksam till de allra sista benämningarna, som inte är teman jag direkt söker för läsning. Men jag kunde inte låta bli förstås.

Jag tyckte den här var bra och stämningsfull. Lite konstig ibland men absolut på att sätt som gjorde mig nyfiken och lockad. Att jag inte visste vad allt handlade om typ, och att vad som helst kunde hända. Det kändes spännande. Och för det mesta tyckte jag att det höll sig så genom hela boken. Men lite mot slutet falnade det för mig och jag kände inte riktigt att den gick hem hos mig. Kanske där fanns en liten besvikelse. Svårt att säga på vilket sätt. Men jag är ändå glad att jag läste den för den var lite speciell, på ett bra sätt. All den här mystiken och det oväntade. Som en saga, nästan.

Betyg: 3 av 5

Bokrecension – Fågeltämjaren

Författare: Karin Erlandsson
Förlag: Bonnier Carlsen
Utgivningsår: 2020
Antal sidor: 309
Serie: #2

Handling
Jakten på ögonstenen går vidare!

Miranda och Syrsa befinner sig i Lydias hus i den norra hamnstaden som förbereder sig för vintern.

Med samma skicklighet som Miranda dök efter pärlor, klättrar hon nu högt uppe i smaragdkronorna där hon träffsäkert svingar sin yxa.

Men vintern kommer tidigt och med vintern onda krafter, som snart har staden i sitt grepp. Dagskatornas beteende tycks förändrat och snart attackerar de i flock. När Iberis dyker upp har den annars så vänliga staden förändrats till oigenkännlighet.

Kommentar
Helt enkelt en underbar fortsättning i den här magiska berättelsen och äventyret med den känsla och tilldragning den ger.

Betyg: 5 av 5