Bokrecension – Skogen berättar

Författare: Joar Tiberg
Förlag: LL-förlaget
Utgivningsår: 2017
Antal sidor: 56

Handling
Förr i tiden var skogarna en stor del av människors liv. Man möttes i skogen, berättade historier om den, fick mat och material från den.

Stora och små skogar finns fortfarande nära oss. Den här boken är en promenad i naturen tillsammans med författaren Joar Tiberg.

Nästa gång du går i skogen, kanske du ser saker du inte tänkt på förr. Ett märke i en stam, ett lustigt format träd eller en mystisk grop. Skogen har mycket att berätta.

Kommentar
Kort blev det här en besvikelse. Jag hade förväntat mig lite djup och mystik. Kanske berodde det på att boken, som jag först inte förstod, riktar sig till de yngre åldrarna. Samtidigt, fanns ett exempel som jag särskilt upprörs över och framförallt att dessa värdeyttringar riktar sig till barnen. Det är med kalhyggen. Jag är extremt emot när skogshanteringen i Sverige ödelägger områden och förstör tusentals års liv och förutsättningar, för kapitalismens skull. Visst ska vi bruka naturen, men som med det mesta i dagens värld är det långt ifrån hållbart. Då tycker jag inte vi kan lära ännu en generation att kalhyggen behövs och är bra. För det är de inte.

Jag vet inte riktigt vad jag mer har att säga om den här boken, den var väldigt kort och mysig introduktion om skogen, dock inte som jag tänkte mig och ibland med ”fel” budskap.

Betyg: 2 av 5

Lucka 20 – Det som en gång var

Nedräkning mot jul med en bokrecension om dagen…

Hur kan vi människor, med den kunskap vi i dag besitter, acceptera att vi rör oss mot en oåterkallelig förstörelse av vår egen livsmiljö?

Det är frågor som Helena Granström funderar kring i sin långessä. Tillsammans med Marcus Elmerstads bilder på hotade naturmiljöer och skönlitterär gestaltning av en kvinna som fjällvandrar reflekterar hon över det här och rör vid ämnen som teknik och utveckling, politik och ekonomi, ideologi och biologi. Det är skarpt, provocerande och filosofisk.

Jag har ett väldigt stort intresse och strävan efter att hitta böcker och berättartekniker för att få fram sådana här frågor om naturen som både är tunga och verkliga, men samtidigt måste föras fram mjukt och träffsäkert så att det sätter sina spår hos läsare (men först måste denne fångas!). Jag var nyfiken på den här, men också rädd att det skulle fallera. Och jag tycker nog att den här tillhör de som inte når fram.

Störst kritik har jag till de skönlitterära inslagen som jag tycker blir störiga på något sätt när de plötsligt dyker upp, då sjunker och ändras tonen och nivån i berättandet. Det andra är bilderna. De är fina om jag anstränger mig, ta mig rätt nu, men jag tycker det förstördes när de var svartvita. Visst kan det skapa en känsla ändå men jag tycker de blev för mörka.

Tillsist har vi det här med själva diskussionen som Granström för fram. Adderas ihop de tidigare så gör det de tufft att nå upp. Det var nog endel som förlorade på det. Jag tycker tonen var hård, men det behövs ju och situationen är ju det – tuff. Men sedan vet jag inte om det beror på läsarens tidigare bakgrund i ämnet hur det påverkar läsningen av den här boken. Kanske bör man vara hyfsat opåläst för att frågetecken ska väckas och en vilja att hänga med på resonemangen. För mig tappade hon mig, det blev för rörigt och sedan något för komplicerat i sina termerna. Väl försökt men jag tycker nog alltsammans blev lite krångligt och svårtillgängligt.

Natur & Kultur – 2018

Tidigare luckor:
1. Stjärnstoft
2. Anteckningar från en orolig planet
3. En halv värld bort
4. Bokcirkeln vid världens ände
5. Bin och människor
6. Oceanen vid vägens slut
7. Lanny
8. Testamente
9. Lögnernas träd
10. Människorna
11. Att vinna över ensamheten
12. Fangirl
13. Osebol
14. Väderfenomen
15. Förväntan
16. Historieläraren
17. Fågeln
18. Att vara stilla när allt skyndar
19. Bete sig

Lucka 17 – Fågeln

Nedräkning mot jul med en bokrecension om dagen…

Jag ska inte delta i det här kriget. Fågeln ska göra mig stark så att jag kan fly.

Handling: I landet Shabala har kriget rasat så länge någon kan minnas. Trots att Svala lever långt ifrån kriget och dess fasor präglas hela hennes tillvaro av det. Det finns bara två syften med hennes liv: hon ska föda barn och sedan ta värvning i armén.
Klasskamraterna kallar Svala för demon eftersom hon är vild och bråkar med alla. Varje dag efter skolan tar Svala med sig en bok ut i skogen – en bok som bara hon kan läsa skriften i. En dag möter hon ett underligt, fågelliknande väsen i skogen.
Fågeln berättar historier om en förlorad värld och hjälper Svala att utveckla mystiska krafter med hjälp av boken. Det dröjer inte länge förrän Svala blir indragen i en maktkamp som ligger utom hennes kontroll. Kan hennes nya krafter hjälpa henne att undfly sitt öde och kanske till och med sätta stopp för kriget?

Författaren till den här boken skrev och sammanförde ett otroligt intressant stycke som gjorde det oemotståndligt för mig (och så det snygga omslaget!), dessutom är jag på något sätt alltid på jakt efter att hitta något inom fantasy-genren som jag skulle gilla. Dessvärre slutade också den här historien så som det brukar göra för mig i detta sökande. Det blir inget för mig, trots allt. I den här så handlade det främst om att jag upplevde det som att texten skulle ha en fördel av att byta berättarperspektiv, från tredje till förstaperson, såsom många ungdomsböcker ändå är. Då skulle jag säkert komma närmare Svala, och möjligen skulle de ibland enformiga meningsuppbyggnaderna få mer variation, upplevde det lite styltigt ibland. Men trots de här störningsmomenten för mig så försökte jag fokusera på historien och det berättas ändå bra (Svala är en intressant karaktär att följa), med drag och det finns något som lockar till vidare läsning. Men nästa del i serien kommer jag dock inte läsa.

Hoi Förlag – 2019 – 438 sidor

Tidigare luckor:
1. Stjärnstoft
2. Anteckningar från en orolig planet
3. En halv värld bort
4. Bokcirkeln vid världens ände
5. Bin och människor
6. Oceanen vid vägens slut
7. Lanny
8. Testamente
9. Lögnernas träd
10. Människorna
11. Att vinna över ensamheten
12. Fangirl
13. Osebol
14. Väderfenomen
15. Förväntan
16. Historieläraren

Lucka 14 – Väderfenomen

Nedräkning mot jul med en bokrecension om dagen…

Väderfenomen av Anna Fock är en annan bok som nominerades till årets Augustpris. När jag såg omslaget och läste om boken blev jag genast nyfiken. Det handlar om en miljö som blivit förstörd, inte märkbart för det tystas ner, men det är något som Igor inte kan släppa att det finns något som förgiftar. Det lockade mig, om en nedtystad katastrof och kampen för sanning.

Men tyvärr blev det här pannkaka för mig. Jag borde ha förstått utifrån mina förutfattade meningar att det inte var något för mig, men ämnet lockade mig så jag kunde inte låta bli. Jag fick inget grepp om historien när jag läste, jag fastnade inte för karaktärerna och jag ryggade smått undan för det grova språk som yttrades. Kanske för att det på något sätt rörde ämnen eller var i en värld som inte tillhör min vanliga (även om det skall kunna gå ändå). Otroligt synd.

Natur & Kultur – 2019 – 426 sidor

Tidigare luckor:
1. Stjärnstoft
2. Anteckningar från en orolig planet
3. En halv värld bort
4. Bokcirkeln vid världens ände
5. Bin och människor
6. Oceanen vid vägens slut
7. Lanny
8. Testamente
9. Lögnernas träd
10. Människorna
11. Att vinna över ensamheten
12. Fangirl
13. Osebol

Bokrecension – Krisboken

Författare: Vanja Persson

Handling: Har du blivit av med jobbet, blivit sjuk eller gått i pension? Är din ekonomi sämre än du någonsin kunnat föreställa dig? Håller det på att knäcka dig att aldrig ha tillräckligt med pengar? Då är det här boken för dig!

Ekonomiböcker handlar ofta om hur du blir miljonär, sparar i aktier eller andra saker som förutsätter att du har några pengar att spara. Det gör inte den här boken. Tanken med Krisboken är att den ska vara en hjälp när det verkligen är kris – oavsett om svackan är tillfällig eller livslång. Här får du som inte ens har pengar till mat eller räkningar hjälp att ta kontroll över din situation och sänka dina utgifter. Du får även tips om hur du kan öka din inkomst trots dina eventuella begränsningar.

OBS! Krisboken utlovar inte att du blir miljonär eller ens att du får gott ställt efter att ha läst boken, men ett liv utan ekonomisk stress och möjlighet till att sätta lite guldkant på tillvaron är nog så viktigt.

Krisbokens författare är inte utbildad på Handels eller specialist på privatekonomi. Däremot är hon specialist på att leva på existensminimum. Efter alltför många år som sjukskriven, ensamstående mamma med eget företag har Vanja Persson fått lära sig att vara kreativ både när det gäller att sänka kostnaderna och öka inkomsterna. I Krisboken delar hon med sig av sina erfarenheter för att hjälpa andra i samma situation.

Vad jag tyckte:

+ Generös med många knep att ta till och åtgärder för personlig hållbarhet
– Har redan fått egna erfarenheter och känner till och agerar efter många, ganska tråkig och kändes löjlig

Betyg: 2 av 5

Magic Wonders – 2017 – 139 sidor

Bokrecension – Den svarta hingsten

Författare: Walter Farley

Handling: Alec räddas från att drunkna av en svart hingst. Alecs farfar, en förre detta hästuppfödare, låter hästen stanna på gården. Snart upptäcker de hur snabb den svarta hingsten är och anmäler honom till ett lopp med världseliten.

Vad jag tyckte:

+ Nostalgin och den totala drömläsningen för hästälskaren, snabbläst
– Inte precis toppklass rent litterärt, enkelt och smått förutsägbart/tråkigt (var dock inget jag upplevde när jag läste den i tonåren!)

Betyg: 2 av 5

The black stallion – 1952

Bokrecension – Skönhet ur askan

Författare: Cecilia Samartin

Handling: Moldaviens landsbygd. Inesa förbereder sig för sin bröllopsdag och hennes nittonåriga hjärta har aldrig varit lyckligare. Mitt i förberedelserna kidnappas hon och blir brutalt bortrövad från sin älskade familj.

En liten by i Mexiko. Karla, 15 år, tvingas ta hand om sin lillasyster när modern försvinner. Hon förälskar sig i en charmerande man som uppvaktar henne ihärdigt – men hans kärlek har dolda motiv.

Ohio, USA. Lilla Sammy önskar sig rosa tygskor och mat till sin katt. När styvpappan förgriper sig på henne försvarar hon sig – och barndomen får ett abrupt slut.

Tre ensamma och rädda flickor vars liv strålar samman i Las Vegas, staden som aldrig sover, där de kastats in i en mörk och ohygglig värld. Nära den absoluta botten finner de varandra och stärkta av varandra och sin vänskap bestämmer de sig för att fly. Tillsammans påbörjar de resan mot friheten.

Cecilia Samartin är tillbaka med med en stark och viktig skildring av hur mänskligheten mot alla odds förmår att läka även de djupaste sår.

Kommentar: Samartin är en av mina favoritförfattare. Jag har läst hennes fantastiska serie om Señor Peregrino liksom Drömhjärta och Salvadoreña. Jag gillar hennes språk och hennes sätt att berätta en historia på skarpt. Det är så vackert. Så jag var väldigt nyfiken på en ny bok av henne.

Dessvärre blev jag besviken, och det var verkligen synd. Men jag känner inte riktigt igen henne. Hon säger i efterorden att hon ville prova något nytt och utmana sig och det kan ju vara nyttigt, men för mig gick det åt fel håll. Först tog det lite tid innan jag kom in i boken, det klickade inte sådär magiskt som det gjort med det andra jag läst. Sedan gillade jag faktiskt inte ens handlingen, och då blir det svårt. I början var det okej men sedan blev det de där hemska och grymma som författaren vill belysa men som jag känner lite obehag av att läsa så pass mycket utav. Framförallt när jag inte fick hålla fast vid något ljust och hoppfullt. Det upptog för mycket plats för mig och mot slutet kände jag inte heller någon tillfredsställelse efter att ha läst den. Så tyvärr. Det här med att läsa om slaveriets fasor kräver nog sitt för att fånga mig.

Betyg: 2 av 5

Detta var ett recensionsexemplar från Bazar Förlag, tusen tack för det!

Bokrecension – Hon, han och hjärnan

Författare: Markus Heilig

Handling: Beror könsskillnader i hur vi tänker, känner och beter oss främst på sociala processer? Eller avspeglar de delvis olikheter mellan hur kvinnliga och manliga hjärnor är organiserade? Kan vi behöva via ta hänsyn till sådana skillnader för att inte vissa oftast tjejerna ska bli missgynnade?

Trots min långa bana som hjärnforskare var det först i samtal med döttrarna jag insåg hur lite jag egentligen visste om dessa frågor. Att skriva den här boken blev ett sätt att försöka nå en förståelse som nådde bortom tidningsrubrikernas polemiska förenklingar.

Den bild som trädde fram är en annan än jag förväntade mig, och mycket mer fascinerande. Kvinnor och män har under evolutionen specialiserat sig på sätt som kompletterat varandra. Dessa specialiseringar har ställt delvis olika krav på hjärnans organisation. Samma egenskaper som låtit oss komplettera varandra inrymmer också fröna till konkurrens, konflikt och förtryck.

Vårt evolutionära bagage är centralt för vilka vi är, men säger väldigt lite om hur vi ska leva våra liv idag, eller imorgon. Det får vi förstås välja själva. Jag tror de valen bäst görs av kvinnor och män med god kunskap om sig själva och varandra.

Kommentarer: När jag såg ett klipp om den här boken med författaren samt Katarina Gospic så tyckte jag att den lät intressant och bestämde mig för att låna den. Ämnet kan tyckas kontroversiell, samtidigt som jag helt kan förstå vad de och boken är ute efter – att vi, män och kvinnor, är olika men att det ju är något bra, på sina sätt. Jag tycker det inte är konstigt och självklart ska det då till sin följd ändå vara så att det inte värderas olika, för det är något som dock har förekommit. Jag var i varje fall nyfiken att få reda på mer hur det ligger till utifrån det här perspektivet.

Men det var lite synd, för boken var ganska svårtillgänglig. Den hade kunnat göras mer pedagogisk och anpassat både designen och upplägget för att göra det mer förståeligt för gemene man. Nu blev det lite som studentlitteratur. Kanske värre än så, för inte ens dessa är såhär ostrukturerade.

Kanske var det för att Gospic satt med i intervjun (har läst en bok och lyssnat mycket på henne och hon gör det väldigt bra för alla att förstå, kortfattat och begripligt) som jag trodde att den här boken skulle vara i samma bana. Men nej, det är den inte, inte i språket eller överlag med allt som tas upp. Det kändes lite rörigt och tillslut orkade jag inte koncentrera mig mer. Jag tappade det och skummade resten, besviken.

Det var ju synd som sagt att den här grundpoängen som jag så gärna ville fördjupa mig i förlorades i en, om jag får säga det själv, dålig framställning. Åtminstone hade jag svårt att ta till mig det på ett tillräckligt givande sätt, tyvärr.

Betyg: 2 av 5

2018 – 233 sidor

Kajas resa – en roman om ett brott av Carin Hjulström

Handling
Det ringer på dörren hemma hos frilansjournalisten Helena Åkerström och ett bud levererar en låda från en anonym avsändare. Lådan är fylld med gamla tidningsartiklar, foton, rättegångshandlingar och dagböcker. Överst ligger ett osignerat brev. Avsändaren förklarar att hon är svårt sjuk och vädjar till Helena att i egenskap av journalist gå igenom materialet och se om hon kan göra något av det. Det handlar om de mest brutala politiska mord som ägt rum i Sverige i modern tid – en grupp tsartrogna ryssar som 1919 torterade och mördade ett flertal bolsjeviker i exil och sänkte dem i en sjö norr om Stockholm.

Genom brevet får Helena också veta att hon inte är släktens första journalist. Det var Kaja Asklund, på 1910-talet en välkänd signatur i Stockholms-Tidningen. Enligt den anonyme brevskrivaren var Kaja väl insatt i historien om de tsartrogna ryssarnas brott och hon kände flera av förövarna.

Helena är först skeptisk, men blir alltmer fascinerad ju mer hon läser. Då hon dessutom får veta att Kaja försvann spårlöst i september 1919 ökar naturligtvis hennes intresse. Helena börjar anteckna och skriva. Hon gör omfattande research och mycket snart väcks historien och dess huvudpersoner till liv i hennes text.

Romanen Kajas resa bygger på en sann historia och skildrar såväl brotten som hur journalisten Kaja av en slump blev indragen i Ryssligans kallblodiga verksamhet i mellankrigstidens Stockholm.

Bakgrund
Svårt att inte lockas av en bok om en bok plus det tjusiga omslaget. I efterhand har jag kommit på att det var samma författare som serien om Frida Fors, som jag gillar mycket.

Recension
Idén till den här boken, att en bok i själva boken ska skrivas, tycker jag alltid verkar så spännande. Men jag vet inte vad det är, det tycks sällan fungera när för mycket avvikande text mot huvudpersonen förekommer. Det blir som att jag i stället inte fastnar för någon utav dem. Det finns inget djup, ingen dragning. Just den här boken har en parallell-handling som tar upp väldigt mycket plats och då blev det som jag var inne på. Plus att romanen som huvudpersonen Helena skriver inte föll mig så värst mycket i smaken, då kanske ni kan förstå att det blev ganska så ointressant för mig.

Kajas resa har de här krigstemat (eller politiska maktspel) som jag nästan börjar avsky nu. Jag lockas i stort sett aldrig utav det och snart kommer det krävas ett under för mig att plocka upp en bok som utger sig för att handla om något krig framöver. I Kajas resa är det mycket om Ryssland, och jag tror att det har samma effekt hos mig som med världskrigen och liknande. Jag har aldrig känt något lockande med det. Visst är det knepigt? Att vissa ämnen inte fungerar alls för en medan det för andra är superintressant. Det måste nästan vara så att jag i tidigare liv inte alls har haft någon koppling till sånt här (jag har väl i stället levt i bergen helt ovetandes hos någon urbefolkning, för det dör jag av nyfikenhet på, hehe).

Jag kan nämna att jag verkligen gillade att läsa två andra böcker av Hjulström, så nog vet jag att hon kan skriva och att jag har uppskattat läsningen av henne förut. Men det var som att jag inte kände igen henne i den här boken. Det var för enkelt och ointressant och innehöll inte några spänningsfaktorer för mig eller några överraskningar. Så för mig blev Kajas resa en besvikelse, tyvärr.

Forum 2012 978-91-37-13758-2 413 sidor

Sista sommaren (med dig) av Ann Brashares

Handling
Så länge Alice kan minnas har hon tillbringat somrarna på Fire Island utanför New York, och trots att hon och storasystern Riley nu är vuxna är veckorna på ön fortfarande en höjdpunkt. Den här sommaren jobbar Riley som livräddare på stranden och Alice har tagit en liten paus i studierna. Granne med familjen bor Rileys bästa vän Paul. Efter flera års frånvaro är han nu tillbaka på ön och till en början känns allt precis som vanligt; Paul och Riley utmanar varandra i kappsegling medan Alice sitter på stranden och läser. Men allteftersom veckorna går inser Alice och Paul att känslorna mellan dem förändrats. Under hela sin barndom har de umgåtts som bror och syster, och det gör att den spirande kärleken känns förbjuden. Men de stulna stunderna av lycka riskerar att få ett abrupt slut när en tragisk hemlighet avslöjas?

Bakgrund
Ett gammalt loppisfynd, eftersom jag kände igen författaren från systrar i jeans-böckerna.

Recension
Den här boken utger sig för att vara Brashares första vuxenroman, men jag vet inte om det beror på de ungdomliga som jag tidigare läst av henne, för jag tyckte allt att den här boken också kändes ungdomlig. Lite enklare på något sätt, omoget om jag får dra det lite längre. Jag gillade det inte så mycket. Så därför blev det lidande genom hela boken. Framförallt när miljön plötsligt övergick till en annan, det hade jag inte förväntat mig. Jag som gillade det där idylliskt somriga. För att fortsätta var det inte så roligt berättarmässigt att veta vad båda parterna tänkte. Men det fanns trots det här missunnsamma också fina funderingar som brukar växa fram bland unga vuxna. Generellt var det nog språket som jag inte uppskattade.

Det är nog allt jag har att säga om den här boken, en liten besvikelse även om jag inte förväntade mig så värst mycket heller. Den skulle säkert klättra lite om det var vid rätt tillfälle och utifrån annan approach.

Albert Bonnier 978-91-0-01747-4 2008 (2007) 286 sidor