Nanowrimo, Råmanus, Skrivande, Skrivlogg, Skrivsöndag

Bygger och bygger, med mina verktyg (Skrivsöndag 6)

Den här veckan har jag försökt få till hur jag ska inleda historien. Det är ganska svårt, när så många komponenter ska sammanfalla. Men jag tycker mig ha haft en ganska bra överblick för att också se lite hur läsaren uppfattar det. Först såg jag dock inte hur jag skulle få med alla delar och samtidigt göra det tillräckligt fängslande och förståeligt, plus att det skulle vara sådär språkligt ok. Problemet jag gett mig är att kroken för berättelsen är ett minne, eller i varje fall en scen som jag inte vill börja från. Bara lite längre fram. Och så vill jag skriva i presens, tror jag. Plus olika saker som ska introduceras, som jag först inte såg hur de hade med varandra att göra, riktigt. Pusslande.

Men tillslut, kom jag på hur det skulle ske och jag känner mig ganska nöjd med det. Jag har haft ett bra, medvetet flyt när jag skrivit. Skrivit in olika stycken och sedan sammanvävt dem.

Men jag börjar bli lite trött på den här metoden nu faktiskt. Redan 😉 Framförallt efter den senaste skrivboken som jag nu är halvvägs igenom – Alla orden i mig av Karin Erlandsson. Hennes bok Pärlfiskaren var också makalös. I vilket fall har hon fått mig att vilja bli besatt och tokskriva igen, för att låta berättelsen spruta för fullt ur sin bubblande vulkan.

För vem försöker jag lura, ta en genväg? Tror jag mig kunna skriva sakta men säkert i några månader och sedan är boken hyffsat ok? Jag har för lite erfarenhet för det. Jag behöver skriva, som aldrig förr, bara då lär jag mig att skriva. Mängdträning. Så om det inte blir tillräckligt bra, vilket det förstås inte blir, så ska jag skriva alltsammans igen. För att träna. För att komma lite närmare. Om berättelsen är tillräckligt värt det så kommer jag orka närma mig dess kärna och se formen.

Det kan sägas en miljard gånger – det skrivande livet är kaosartat och inte ens jag själv får grepp om något logiskt tillvägagångssätt. Ibland följer jag benhårt den ena metoden, ibland den andra uppmaningen.

Det viktiga är dock att vara enträgen, och tro mig när jag säger att jag kan vara förbaskat envis. Och skrivandet tar fram det yttersta ur mig.

Från och med i morgon ska jag ägna åtminstone 7 av de sista 8 dagarna av november till att skriva ikapp nanowrimo. Jag räknar med de 14000 existerande orden, och har alltså 36000 kvar. Jag vill fullkomligt uppleva den historia jag försöker forma och anar någonstans inom mig. Dags att dyka, ner i virvelströmmarna och simma för allt jag har.

Nanowrimo, Råmanus, Skrivande, Skrivlogg, Skrivsöndag

En vändpunkt (Skrivsöndag 5)

Dags för en uppdatering om hur det har gått med skrivandet i veckan. Väldigt mycket har hänt, skulle jag säga. Senast berättade jag att jag hade stannat upp för att anamma en annan metod. Inte bara justera karaktärer och situation, utan också hur jag lägger upp skrivandet. Nanowrimo gäller inte för mig längre, då många tusentals ord ska skrivas under november. För att klara det gäller det att bara skriva på, och inte se bakåt. Nu tänker jag göra just det, redigera längs vägen. Till och med skriva om.

Risken med den metoden är att jag blir självkritisk och förlamad så att det snart tar stopp, att jag aldrig kommer vidare. Men jag vet att jag har slutfört utkast förut, men då blev i stället det övermäktigt för mig att ta tag i all ”skit” i manuset efteråt. Nu ska jag prova att bygga en bra grund, vilket kräver en annan typ av uthållighet, betydligt segare sådan.

Det som hänt under veckan rent konkret är att att jag skrev knappt femtusen ord i den nya formen som jag beslutat att skriva på. Sedan skickade jag texten till två testläsare och fick värdefulla kommentarer tillbaka.

Nu ska jag se över och få ordning på hur jag fångat in början och fixa till den, skriva den igen, så att allt blir tydligare. För det var det övergripande problemet, det fanns så många frågetecken – hela 25 stycken faktiskt. Men det var inte så konstigt, när jag knappt själv vet… Jag har med mig magin och många stora konflikter och vad allt ska gå ut på med en del scener och dilemman, men ju mer man zoomar in desto luddigare blir det. Hur och varför är frågor som jag ska besvara. Men tänk så bra att våga låta någon annan läsa och säga till en vad som behöver åtgärdas, att få specifika frågor, det känns som en vändpunkt för mig.

Men jag fick även en del positiv respons, utöver allt det spretiga och oklara. De upplevde att premissen var fantastiskt fascinerande. Det fanns ett driv och tempo med något lyriskt som lockar, och en potential till en mysig ”feelgood-fantasy”. Där finns också en ton som kan komma fram – om jag bara får ordning på allt jag vill säga.

Så det är vad som gäller nu. Besvara alla frågor och bena ut mer exakt hur och varför allt är som det är. Vad karaktärerna vill och vad som står i vägen. Sedan se över hur alla scener ska byggas upp och placeras. Spännande, eller hur?

Hur var det första gången du tog hjälp av testläsare?

Nanowrimo, Råmanus, Skrivande, Skrivsöndag

Omfamna processen (Skrivsöndag 4)

Sa jag inte att det skulle bli spännande att se vart historien tog mig, sist? Rakt in i väggen!

Så den form som jag började skriva på, den har jag kasserat. Jag har fortfarande kvar samma magi och samma frågor och en massa annat som jag vill att bokens tema ska kretsa kring, men jag var tvungen att hitta andra karaktärer och införa en ny situation för att berätta om det. Jag kan till och med vara generös och avslöja att tidigare, då tänkte jag skriva om en person som hade magin, men nu, så kommer jag att skriva om en vanlig person så att säga, som är i kontakt med någon som har magin. Det gör ganska mycket skillnad. Och än så länge har jag enklare kunnat få till det på det sättet.

Däremot var de dryga åtta tusen orden inte bortkastade. Tvärtom. Nu har jag fått lära känna historien mer. Samtidigt var det tur att jag hade mod och ork att se över och rätta till problem redan nu, innan jag nötte på femtiotusen ord som sedan skulle vara svåra att hantera.

Visst kommer det dyka upp problem nu också, jag har ju bara börjat. Det ingår att ta omvägar och testa sig fram. Men jag vet starkt att allt kommer bli så mycket bättre i slutändan, för nej, det var inte ett flyktbeteende att ”börja om”.

Jag har även läst på, lärt mig och fått insikt i den skrivmetod jag anammat. Engelska begrepp som ringar in detta är pantser, gardener, writing into the dark och discovery writing. Att jag bara börjar skriva och längs vägen planerar och redigerar. Det finns förstås stora risker, men jag anser mig ha fått nog med erfarenhet och tilltro till min förmåga att jag klarar det. För det finns vissa knep, och många fördelar. Jag följer min intuition och lust, det känns spännande och levande att skriva ungefär som att jag själv läser min historia. Nu till en början ska jag lyssna på tipset att göra mitt yttersta för att fånga in de rätta byggstenarna. För om de är rätt placerat, kommer resten falla på plats betydligt lättare. Det som jag förmodligen redan upptäckt – ett problem som jag rättar till nu i stället för sen när det är ”försent”.

Mitt nya skrivsätt kommer visserligen att ta längre tid för att få fram ett första utkast, men det kommer ha bättre kvalitet vid mållinjen – som då inte kommer bli vid månadens slut. Nanowrimo. Och vet ni? Jag släpper min stolthet, för förmånen till en komplett historia.

Nog är det rörigt och krokigt, men allt kommer förstås vara värt det.

Nanowrimo, Råmanus, Skrivande, Skrivlogg, Skrivsöndag

Startskottet har gått (Skrivsöndag 3)

Dags för en uppdatering om hur skrivandet har varit under veckan. Förra veckan rabblade jag upp en hel del som jag behövde göra med planeringen inför att ett utkast som ska börja skrivas under nanowrimo – vilket faktiskt började idag! Jag är väldigt pepp på detta och kunde inte låta bli att också ge 10 tips för att skriva mer.

Det var inte så att jag lyckades strukturera upp alltsammans och få ordning på allt som snurrar runt i huvudet kring det jag tänker skriva. Men säg den som systematiskt får ordning på sådant… Det som hände sedan sist var att jag fick en förståelse för att jag inte behöver lägga till något ”nytt” kring historien. Alla trådar som jag har räcker gott att bolla kring. Att det då främst handlar om att jag behöver skapa ett djup och en riktigt bra personkännedom kring huvudkaraktären. Det är utmanande och får arbetas fram längs vägen.

Inspirerande slutord från boken Story genius av Lisa Cron.

Planen är att jag skriver kronologiskt och vid varje kapitel (jag använder Scrivener) göra noteringar om vad det innehåller samt hur jag kände för det eller om det är något jag behöver lägga till osv. Då blir det som att en planering görs längs vägen 😉 Ju längre in i historien jag kommer desto tydligare blir det alltså.

Så jag tänker, åtminstone inledningsvis, skriva sakta men säkert. Just den här första dagen gick segare än jag tänkte mig. Främst för att jag försöker skriva hyfsat och då går onödig betänketid åt. Samtidigt är det inte förgäves. Jag har gjort värdefulla noteringar. Det här kommer att ge med sig längs vägen. För under nanowrimo gäller det att bara gasa på, känna in och skriva, alltid tänka framåt. Det är en liten balansgång. Men hursomhelst, så handlar alltsammans om att fortsätta och att ta sig i mål.

Nästa vecka blir det intressant, vart historien har tagit mig.

Råmanus, Skrivande, Video

Ett första utkast

Jag har färdigställt ett första utkast. Äntligen.

Jag började smått i januari i jakten på en idé och sedan har jag vridit och vänt massvis och till slut lyckades jag både hitta, planera och skriva en hel historia. Visst har det gått relativt fort, men för mig har det känts som att det dragit ut mer på tiden än vad det borde. Men allt har sin tid.

Det här är också ett första utkast, ett råmanus, som har mängder av brister men jag har verkligen gjort så gott jag kunnat. Jag behövde skriva ner det jag hade för att komma vidare. Men jag vill förstås ha med mer djup utifrån olika researchområden, inte så det blir komplicerat, bara lite rikare. Och bättre, men alla första utkast är förstås bara ett litet frö över vad det kan växa och bli.

Hursomhelst! Här är det, första utkastet av den här historien som jag nystat ihop. Arbetstiteln är Värdinnan, det kommer dock ändras då det inte är en benämning som jag känner är jag, men det ringar in alltsammans helt ok. Och här kan ni se en vlog om arbetsprocessen 🙂

Råmanus, Skrivande, Skrivlogg

Vad 7 dagars skrivfokus ger

Jag fick ett litet ryck förra veckan om att jag skulle skriva så mycket jag bara kunde under 7 dagar för att se hur långt jag kunde komma i manuset. Jag tänkte att det fick bli som det blir. Men det gick faktiskt väldigt bra. Här är lite statistik.

Start: 11,901 ord
5 april: 4,000 ord
6 april: 3,841 ord
7 april: 3,065 ord
8 april: 3,418 ord
9 april: 4,032 ord
10 april: 2,075 ord
11 april: 5,014 ord
Sammanlagt blev 7 dagars skrivfokus 25,445 fler ord i manuset som nu ligger på 37,346 ord.

Jag är förstås väldigt nöjd. Veckan innan hade jag skrivit nästan tolvtusen ord, men det gick förstås långsammare för hand för jag skrev ändå på så gott jag kunde (jag behövde dock, som sist, börja för hand för annars fastnar jag i inledningen). Däremot kom jag till ett moment som kändes klurigt och jag behövde öka farten lite för att inte skrämmas av det övermäktiga som skrivandet kan kännas ibland. Nu för det här experimentet ställde jag in mig på att hela tiden tänka framåt, framåt och har skrivit 2-3 timmar varje dag väldigt produktivt. Det är fascinerande vilka framsteg som går att göra bara man bestämmer sig för det och sätter allt lite på sin spets under en kort period för att det också ska hända något, som i sin tur är inspirerande för att vilja fortsätta resan mot ens mål och drömmar.

Och nu är det inte så många ord kvar att skriva innan jag har färdigställt ett första utkast. Jag är verkligen redo och laddad att få gå vidare till nästa steg snart, så ska försöka hålla i det här tempot några dagar till så att jag kan skriva ut alla sidor i veckan – målbilden!

Råmanus, Skrivande, Skrivlogg

Skrivstreak 5-11 april

Godmorgon!

Idag och de kommande 7 dagarna tänker jag försöka skriva så mycket jag bara kan i manuset. Status nu vid start 5/4 är 11,901 ord och om jag dubblat det till lördag kväll 11/4 är jag mer än nöjd, men förhoppningen är förstås att det blir mer än så. Blir det bakslag är det inte hela världen.

För jag tänker inte blåköra till varje pris, framförallt för att jag förstås har min fröken att ta hand om. Kanske kan jag peta in lite skrivtid med henne eller om jag skonas med lite egentid, annars är det fullt fokus när hon sover som gäller. Att skriva när tillfälle ges och att öka skrivhastigheten något och inte stanna upp eller distraheras av annat.

Det är ett tidsbegränsat experiment och som hjälp för mig att ta mig förbi det som blivit klurigt nu i manuset. Det var väl det, vi ses på andra sidan 😉

Råmanus, Skrivande, Skrivlogg, Video

Skrivvlog från februari

Hej i vårsolen! Otroligt vilken energi och livslust som kommer med ljuset, framförallt efter all regn och blåst. Lillbönan har sovit hela förmiddagen, hon är trött från helgen, så jag har hunnit spela in och fixat klart vloggen som jag pysslat med den senaste tiden, om mitt skrivande. Eller det är ju skrivandet jag pysslat med, och fångat små glimtar från hehe. Inte har det gått som på räls, jag är nog vintertrött. Resan mot våra drömmar är förstås inte rak, men den som söker, skall också finna 🙂

Bokprat, Råmanus, Skrivande, Skrivlogg

En liten uppdatering

Hej i yrvädret! Känns som att hela ”vintern” har växlat mellan varmare och kallare dagar och däremellan blåser det som tusan. Men det står inte precis stilla i tillvaron heller, för mig, men jag känner ändå att jag dansar i vinden 🙂 Hur går det för dig?

Min lilla Liv spanar in Ett litet liv… 😉

Jag har lite mycket för mig i min litterära tillvaro just nu. Förstår inte riktigt varför jag behövde dra igång allt samtidigt. Prio ett borde vara att färdigställa ett råmanus. Ni får snart veta vad jag haft för mig, det kommer en vlog, tycker ändå att jag kämpat på så gott jag kan med det. Men vet förstås att det är skillnad på att vara effektiv och produktiv.

Lite kort så skrev jag tiotusen ord på en idé, tills det sprack. Sedan drog jag igång ett annat, som jag dock ändrade form på flera gånger, jag skrev och skrev, funderade, läste runt och verkligen vred och vände tills jag hittade vad jag ville skriva om, och hur, och fick med olika ingredienser som lockar mig och nu minsann, nu tror jag att jag har något på G, något som känns så viktigt att jag inte vill stressa förbi det. Så jag bygger på den idén som ett stort slott med en stadig grund. Skriver tankar, funderar och lägger till material varje dag och börjar placera det på rätt plats. Nu har jag även börjat skriva lite, och då dyker nya saker upp som jag lägger till och det börjar klarna mer och mer. Känns så spännande!

Men det är inte helt lätt att bygga en roman när jag i stort sett varje minut måste hålla koll på dotra min. De där sammanhängande längre skrivpassen finns inte. Vill gärna tro att det blir bättre längre fram. Jag är ändå lyckligt lottad.

När det tog stopp med den första idén tog jag en provperiod på Storytel, så mellan varven lyssnar jag på massor av böcker. Därmed väntas de recensioner framöver. Jag behöver uppslukas av historier för att själv få fart på mina egna, det är den bästa inspirationen som finns. Annat jag tycker är roligt är att läsa på och lära om skrivande och bokbranschen, tidningar, youtube, bloggar och grupper på fb. Är verkligen inspirerad nu.

Sedan tänker jag delta så gott jag kan i ett läsmaraton som lyfter fram svensk fantasy – FantastikAThon. Datum för detta är 27/2-8/3. Jag har ett gäng böcker som jag planerar att läsa men väntar till kort innan aktiviteten börjar med att visa dem.

Inte nog med detta, så drogs jag med i boklusten och långa hem den ”lilla” boken Ett litet liv. Den finns på min boktolva och jag tänker att det aldrig finns rätt tillfälle så jag klämde inte den också. Först måste jag dock läsa ut Bergens stjärnor…

Jag är alltså fantastiskt uppslukad i böckernas värld! 🙂

Råmanus, Skrivande, Skrivlogg

Mod och uthållighet

Jag har börjar skriva på årets första råmanus. Om jag färdigställer det här så är det mer än jag någonsin skrivit förut (men det finns förstås inget annat). Senast jag skrev ett var i november, och redan nu har jag greppat pennan igen. Jag skrev först ett stycke på datorn, men sedan tog det lite stopp, som det gör, och jag gruvade mig lite men bestämde till slut att jag fick skriva för hand. Och då lossnade det. Då blev det som att jag verkligen skrev, och berättade. Vad är det egentligen som händer med pennan mot pappret?

Nu är det dock inte november och peppen/pressen kring nanowrimo. Men jag behöver ändå piskas för att driva mig framåt alla de gånger det tar emot. Som att berätta för er här, att jag har påbörjat mastodontprojektet igen. Och att jag vloggar processen (något du vill att jag tar med?), för då måste jag färdigställa klippet och det går förstås inte utan att genomföra själva arbetet som det kretsat kring – få ner alla orden på pappret. Vi har alla våra metoder 😉 Men det är såklart tufft, vilket alla kan skriva under på. Kanske är de det som är tjusningen.

Det är två ord som jag bär med mig – mod och uthållighet. Våga skriva dåligt och fortsätt skriv. Bara skriv. Du kommer framåt och i mål om du fortsätter. Sparka undan prestationsångesten, tröttheten, den knappa tiden och tvivlet på din förmåga. Jag har gjort det här förut så jag kan absolut göra det igen.

Hur långt tid tror ni att det tar, den här gången? Jag tänker inte räkna ord. Det är själva historien som ska bli klar, finnas i dokumentet, oavsett antalet ord det visar.