Bokrecensioner, Författare, Susanna Tamaro

Bokrecension – Lyssna på ditt hjärtas röst

Författare: Susanna Tamaro

Handling: Med den klockrena titeln Gå dit hjärtat leder dig blev Susanna Tamaros debutroman om tre generationer kvinnor en av de mest lästa och omtalade italienska böckerna under 90-talet. Boken såldes i stora upplagor världen över – i Sverige närmare 200 000 exemplar. Vi drabbades av Tamarofeber. Boken blev en riktig ”snackis” – i både massmedia och bokcirklar. Under åren som har gått har Susanna Tamaro fått mängder av brev från läsare som undrar: Hur gick det sen?Marta har växt upp hos sin mormor Olga. Hennes mamma Ilaria omkom i en bilolycka när Marta var en liten flicka. Ilaria avslöjade aldrig vem som var Martas pappa. Efter en mycket stormig tonårstid bryter Marta med sin mormor och ger sig iväg till Amerika.

Lyssna på ditt hjärtas röst inleds med att Marta återkommer till sin mormors stora gamla villa utanför Trieste. De får endast några inte särskilt harmoniska månader tillsammans. Marta har inte kommit över sin kris och lider fortfarande av sin problematiska barndom. Mormodern visar tecken på senilitet och det går ganska snabbt utför. En dag omkommer hon i en olycka i hemmet. Det som under åren plågat Marta mest är tanken på den mor hon aldrig haft och hon som hon vet så lite om. I ren desperation börjar hon söka igenom husets alla vrår efter något slags spår av sitt förflutna och i en gammal resväska på vinden hittar hon en dagbok och brev som tillhört modern.

Genom breven lär hon känna den unga och rebelliska Ilaria under ungdomsrevoltens hetaste år i ett kvinnokollektiv. Hon får också veta att Ilaria förälskar sig i en av sina universitetslärare och blir gravid, gör abort och blir gravid på nytt. Och breven avslöjar också namnet på hennes far.Marta söker senare upp sin far och hittar på så sätt pusselbit efter pusselbit till både sitt liv och sin bakgrund.

Med känsligt tecknade romanfigurer och med en egen lakonisk berättarröst – Susanna Tamaro återkommer med en ny varm och inkännande roman om kärlek och sorg, om svårigheten att skapa sitt eget liv oberoende av alla konventioner.

Vad jag tyckte:

+ Väldigt vacker och filosofisk meningsuppbyggnad emellanåt, mysig läsning
– Diffus handling och emellanåt känns det inte alls relevant (för mig)

Betyg: 3 av 5

Forum – 2006 – 217 sidor
Bokrecensioner, Författare, Susanna Tamaro

Eld, jord och vind av Susanna Tamaro

”Från den ena dagen till den andra ville jag sudda ut mitt förflutna”

Titel: Eld, jord och vind
Författare: Susanna Tamaro
Serie: –
Genre: Roman
Antal sidor: 284
Språk: Svenska
Originalspråk: Italienska
Originaltitel: Anima Mundi
Översättare: Helena Monti
Förlag: Forum
ISBN: 91-37-11046-2
Utgivningsår: 2000 (1997)
Format: Inbundet

Första meningen: I begynnelsen var tomheten.

Handling: Walter drivs av en stark inre oro. Efter en svår uppväxt lämnar han hemstaden Trieste. vännen och läromästaren Andrea har förutspått att ett storslaget öde väntar honom, och han beger sig till Rom för att ska lyckan som författare och arbete inom filmen.
   Men Walters storstilade förhoppningar infrias bara till hälften, och efter en lysande start får han snart nog börja kämpa bara för att hålla sig flytande. När han har tröttnat på alla förödmjukelser beger han sig av för att söka upp ungdomsvännen Andrea på nytt. Och visst kommer Andrea än en gång att fungera som hans andlige vägvisare – men på ett helt annat sätt n Walter har väntat.
   Eld, jord och vind är berättelsen om en ung människas sökande efter livets mening. Det är en ny stor roman om livets svåra och viktiga frågor av Italiens mest lästa författare under senare år.

Mitt omdöme: När jag började läsa den här boken fattade jag genast tycke för den. Jag blev så glad över hur denna författare bara hade ramlade in i mitt liv. Ett spontant och kanske lite vågat loppisköp av hennes förra bok som jag läste, Gå dit hjärtat leder dig, och tyckte så mycket om att den fick mig att hugga ännu en bok av henne. Den här boken är lite annorlunda, men jag tycker mycket om Tamaros sätt att skildra berättelsen.

Hon har stor människokännedom. Det är fint skrivet och poetiskt, tänkvärt och mycket intressant. Jag gillar hennes liknelser. För att se till historien som helhet är det början jag gillar mest, väldigt mycket, sedan tog den en annan form vilken fortfarande var rolig att läsa men där var jag inte lika hänförd.

Jag kan känna igen mig i Walter och de tankar som han stöter på. Visst kan han vid första anblicken verka pessimistisk, men jag tycker han verkar mänsklig. Livet är inte alltid enkelt när man försöker traggla sig fram. Han grubblar och försöker reda ut livets stora frågor och han känner en stor längtan och entusiasm att vilja kliva ut i stora världen och påbörja sitt egna liv. Men stöter på bakslag, tvivlet och hjälplöshet.

Eld, jord och vind är en intressant bok om livet och den lilla människan. Om vad som är viktigt.

Mitt betyg:

Bokrecensioner, Författare, Susanna Tamaro

Gå dit hjärtat leder dig av Susanna Tamaro

”Stanna upp i tystnad och lyssna till ditt hjärta.
När det sedan talar till dig, res dig och gå dit det leder dig.”

Titel: Gå dit hjärtat leder dig
Författare: Susanna Tamaro
Serie: –
Genre: Utländsk skönlitteratur
Antal sidor: 191
Språk: Svenska
Originalspråk: Italienska
Originaltitel: Va´dove ti porta il cuore
Översättare: Helena Monti
Förlag: Forum
ISBN: 91-37-10686-4
Utgivningsår: 1997 (1994)
Format: Inbunden

Första meningen: Det är nu två månader sedan du reste, och bortsett från ett vykort där du meddelar att du fortfarande är vid liv har jag inte hört ett ord ifrån dig.

Handling: En kvinna går i sin trädgård och vattnar sina rosor. Det är höst och hon vet att hon snart ska dö. Hon bestämmer sig för att skriva ett brev till sin älskade dotterdotter som befinner sig på resa långt bort.

Med stor värme och inlevelse skildrar hon sitt liv ända från barndomen, försöker förstå och förklara allt som hänt, både för sig själv och dotterdottern. En berättelse om tre generationer kvinnor, om kärlek och sorg, om svårigheten att skapa sitt eget liv oberoende av alla konventioner.

Mitt omdöme: Den här boken kom till mig från ingenstans, den kom bara flygande till mig och jag blev förvånad över hur mycket jag tyckte om den. Det är en liten guldklimp. Jag trodde att den skulle vara komplicerad, men det var den verkligen inte. Det var lättläst och inte speciellt långt. Jag sjönk lätt in i kvinnans ord och tog med fascination del av det som hänt i hennes liv. Och jag tyckte det var så fint skrivet.

Sedan är det klart att det kan upplevas som om hon förklara sig alltför väl. Som om hon vill att alla ska skona henne. Men vem vill inte knyta ihop trådarna av det som har hänt i ens liv, reda ut saker och ting och återförena sig med sina minnen och relationer? Speciellt när livet håller på att rinna ur en. Det blir en helt annan känsla när jag vet att det här är kvinnans sista ord. Och när texten är skriven som ett brev blir det extra personligt, som om hon talar rakt till mig. Hon har många kloka ord och reflektioner utifrån sitt liv som hon vill föra vidare till sitt barnbarn. Det är så vackert. Tänk om vi vågade öppna oss på det sättet inför varandra. För boken rör många besvärliga ämnen – hur svår det är att ha en ärlig relation till sina barn, föräldrar och sin älskade och om svårigheten att bryta skadliga mönster som går i arv från generation till generation.

Men jag kan inte påstå att jag blev rörd till tårar, även om det är en fin berättelse. Om jag saknar något så är det väl den känslan, att bli starkt berörd. Eller kanske något runt omkring henne, för boken är endast ett långt brev, i form av en dagbok. Även om det var vacker, det var det! En överraskande fin bok.

Mitt betyg: