Bokrecensioner, Författare, Kristina Sandberg

Bokrecension – Ta itu

Författare: Kristina Sandberg

Handling: Ta itu utkom första gången 2003. Romanen utspelar sig i slutet av 70-talet i en norrländsk kuststad där Maria lever ett till synes lyckligt och välordnat liv med sin man Anders och deras två barn. Hon jobbar deltid för att kunna studera konsthistoria på distans, men varken Anders eller barnen har någon förståelse för hennes vilja att göra något annat. Och distansstudierna i Umeå blir inte riktigt den förlösning hon hoppats på. Maria har svårt att stå emot det tryck som hon upplever från omgivningen. Hennes rädsla för att misslyckas blir allt större, och osäkerheten omvandlas alltmer till destruktivitet. Maria drar sig undan, hon dricker i smyg, som tröst och flykt, och hamnar utanför familjens cirkel. Sammanbrottet kommer sakta men oundvikligt.


Vad jag tyckte:

+ Igenkänning från serien om Maj, vardagsigenkänning från historien
– Dock inte lika stark dragning till karaktären

Betyg: 4 av 5

Norstedts – 2017 – 260 sidor
Bokrecensioner, Författare, Kristina Sandberg

Bokrecension – Liv till varje pris

Författare: Kristina Sandberg

Handling: Det ska vara ett flott ställe med bra kök, Järvsöbadens hotell och pensionat. Maken Tomas har bjudit Maj och deras tonåringar Anita och Lasse dit över påsken och Maj borde känna sig glad. Om hon bara inte hade haft den här yrseln.

Nu ska hon göra sitt bästa för att vara en sällskapsmänniska med de övriga påskfirarna. Men när hon kostar på sig själv en ansiktsbehandling hos pensionatets skönhetsexpert och känner masken strykas ut över pannan kan hon inte riktigt hålla tillbaka tårarna. Är det bara medelåldern, oron för Tomas stretande med firman och nykterheten? Eller besvikelsen över Lasses slarv sista året i folkskolan och Anitas försvinnande in i böckernas och filmernas värld? Kanske anar Maj hur förändringen har satts i rörelse utan att hon har verklig makt att hejda den.

Liv till varje pris är den avslutande delen i den kritikerrosade trilogin om hemmafrun Maj i Örnsköldsvik. När femtiotalet övergår i ett modernt sextiotal och rivningsvågen även drar fram över den ångermanländska småstaden kommer Majs trygga tillvaro allt mer i gungning. Det är en roman om anpassning och överlevnad och skildrar en familj som levde sitt liv i en tid då det svenska folkhemmet växte fram.

Vad jag tyckte:

+ Språket där man rör sig i Majs huvud och det blir personligt men ändå inte, samt inblicken i tidsandan
Blev lite för utdraget för mig och inte lika engagerande som de tidigare delarna

Betyg: 3 av 5

Norstedts – 2014
Bokrecensioner, Författare, Kristina Sandberg

Sörja för de sina av Kristina Sandberg

Handling
Far ror, mor är rar. Är det så? Allt borde ju vara bra nu. Freden är här och maken Tomas har lyckats hålla sig nykter sedan hypnosbehandlingen hos professor Bjerre i början av kriget. Och har inte Maj gjort allt vad hon kan för att familjen ska ha det fint i den nya stora lägenheten som Tomas överraskat henne med? Det moderna köket och vardagsrummets parkettgolv. Och Paradiskullens störtande hoppbacke som brant fond från balkongen. Men här i sommarhusets ensamhet tycker hon sig höra svärmors steg i salongen, det är förstås inbillning, tant är ju död. De egna förlusterna vill Maj inte tänka på.

Maj är hemmafru under folkhemmets 40-och 50-tal då hemmafrun är ett eftertraktat ideal och det finns en strävan att betrakta det som ett viktigt yrke. Och hur Maj än försöker vara kärleksfull, trygg och sörja för att hemmet ska bli harmoniskt och rationellt, så väser en röst i henne att mor också är en orm. När tröttheten, rädslan och oron övermannar, kring allt som både hänt och skulle kunna hända henne och familjen. De oklara kroppsliga symptomen, hur hon tappar i vikt och så yrseln som får benen att vika. Och trots att Tomas kämpar hårt med att avstå från alkoholen, och sköta firman som gått i arv i hans släkt, hänger misstanken om att han kanske börjat dricka igen som ett tungt orosmoln över Maj och familjen.

Bakgrund
Jag läste den första boken om Maj och gillade den, även om det var ett nytt och ibland krävande språk så var det också intressant och vid bokens slut hade jag kommit in i stilen tillräckligt för att vilja fortsätta.

Recension
Genast när jag började läsa den här boken blev jag så glad att få återse Maj. Det där lite speciella språket var inte alls knaggligt längre, utan från första början och hela boken igenom stornjöt jag av läsningen, just för att det känns så unikt och eget.

Det är intressant hur det kan både hända en massa å ändå inte. Det är den här vardags- och familjedramatiken som slår Maj men jag kan inte undgå att känna med henne i det som händer. Det hon sysslar sig med mentalt och fysiskt känns både naturligt och igenkännande för mig. Alla de frågor som hon ställer undrar jag också och jag vill bara läsa vidare för att se hur det ska gå för henne. Även om det tycks stillsamt uppfattar jag det också som stor dramatik, inuti Maj.

Jag minns inte om man fick följa Tomas i förra boken, men det smög sig in små delar om honom nu och det tyckte jag mycket om. Dels att få en förståelse för honom också men även att få en vidare bild av situationen.

Det är så mycket som kan kännas igen än idag, samtidigt som det också märks att tiden var en annan. Det fångas på ett både lustigt och givande sätt. Jag tycker Maj är lite söt när hon ställs inför nya tider och de förändringar som kommer i och med det. Det ska bli mycket intressant att läsa den sista boken som också fick Augustpriset.

Maj #2 | Norstedts | 2012 | 499 sidor | 978-91-1-304447-7
Bokrecensioner, Författare, Kristina Sandberg

Att föda ett barn av Kristina Sandberg

”Och Maj klär sig och säger vi ska väl ha kaffe, hon kan inte svara på om Vera säger ja man tackar eller ja int´för min skull, men det spelar ingen roll, hon vet ju att man inte ska bry sig om att lyssna på svaret, bara duka fram, det får bli i rummet även om Maj faktiskt tycker det är något visst och hemtrevligt med kök.”

Titel: Att föda ett barn
Författare: Kristina Sandberg
Serie: Maj #1
Genre: Roman
Antal sidor: 489
Språk: Svenska
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: –
Översättare: –
Förlag: Norstedts
ISBN: 978-91-1-303794-3
Utgivningsår: 2014 (2010)
Format: Pocket

Första meningen: Och Maj torkar av det sista bordet, sköljer trasan och ser hur Ingrid skakar förklädet innan hon tar sin kaffekopp och säger Maj, det är klart du ska hänga med.

Handling: Den där gäddan på den blanka diskbänken. Vad ska Maj göra med den?
   För första gången ska Maj ha hela sin nya, stora Örnsköldsvikssläkt på middag. Men hur hamnade hon i det här, med en man som hon knappt känner? Ett boxande i magen ger svaret. Barnet. Det som aldrig skulle få hända.
   Sakta växer ett beslut fram: hon ska bli en kvinna som ingen ska kunna anklaga eller klandra. En god maka, mor, värdinna. Men hur mycket Maj än försöker kontrollera tillvaron så finns allt det andra där. Osäkerheten, det såriga moderskapet, makens alkoholism och ett äktenskap som bara råkade bli. Och en förbjuden längtan efter att få ta plats och riskera att svämma över sina brädar.

Min kommentar: Jag har inte kunnat undgå att bli nyfiken på den här serien och den här Maj – vem är hon egentligen? Att böckerna dessutom skulle vara speciellt skrivna minskade inte känslan precis, nog blev jag förväntansfull.

Men det gick snabbt tills jag nästan fick nog. Men jag försökte ta tid på mig att komma in i boken. Det var svårt och tungt med språket. Det kändes väldigt grötigt. Allt satt bara ihop och jag undrade ibland om det verkligen hände saker, men det gjorde det ju. Det var bara det att allt vävs in överallt. Ja, det är genom Majs huvud som jag följer henne. Herregud tänk själv hur tankarna svävar hit och dit och försök då få en bild av situationen där inne och samtidigt utanför.

Det gick alltså inte att skynda sig fram eller ta alltför mycket i taget. Jag märkte att jag fick större behållning när jag varvade med en annan bok så att jag kunde småläsa lite mellan varven. Men sen tyckte jag att den andra hälften av boken var intressantare, när det började hända lite (och jag vant mig). Då blev det underhållande och roligt att läsa.

Bara jag läser de två meningarna från boken ovan blir jag alldeles glad, jag vill bara läsa mer om Maj. Jag tycker det blir så personligt och originellt med Sandbergs stil.

Sammanfattningsvis tog det ett tag innan jag kom in i språket men det var helt klart värt det. Det är bra skrivet och intressant utifrån tidsandan. Och jag ser verkligen fram emot att fortsätta läsa om Maj!

Mitt betyg: