Bokrecension – Bergsklättraren & Segraren

Författare: Karin Erlandsson
Förlag: Bonnier Carlsen
Utgivningsår: 2020 / 2021
Antal sidor: 254 / 298
Serie: Del 3 & 4

Handling (Bergsklättraren)
Den norra hamnstaden ligger i ruiner och Iberis har lämnat rädsla och elände i sina spår.

I hopp om att ta ögonstenen och makten ifrån henne beger sig Miranda, Syrsa och Lydia upp i bergen i den östra regionen. De trotsar bergsfolkens och luftens kyla och tar sig hela vägen in i bergets mörker. Där får deras uppdrag följder de inte kunnat föreställa sig.

Handling (Segraren)
Kampen om ögonstenen tar Miranda och Syrsa till rikets västra delar, över vårliga åkrar och ända till drottningstaden.

Det sägs att när drottningen har ögonstenen i sin ägo så får alla i hela riket vad de längtar efter. Men Miranda vet inte vad hon ska tro när hon får se vem det är som står bredvid den pärlsmyckade drottningen …

Kommentar
Jag blev helt hänförd av den första boken i den här serien. Också av författarens memoar kring skrivandet. Sedan har jag också gillat de andra böckerna i serien väldigt mycket. Det är en speciell känsla och atmosfär kring dem och helt underbart att få hänga med i den speciella värld som de utgör utifrån Erlandssons fantasieggande och målande berättelse, också i hur hon berättar. Sedan tillhör de här också böcker som passar utomordentligt med sin uppläsning, här på finlandssvenska som passar otroligt.

En stor del av dessa är också karaktärerna som man verkligen fastnar för. De är så härliga på sitt sätt. Och framförallt för den starka drivkraften som omger dessa sagor, med dragningen till ögonstenen och allt runtomkring. Jag tycker de har varit alldeles fantastiska att lyssna på, nya favoriter helt klart.

Betyg: 4 av 5 (Bergsklättraren) 5 av 5 (Segraren)

Bokrecension – Fågeltämjaren

Författare: Karin Erlandsson
Förlag: Bonnier Carlsen
Utgivningsår: 2020
Antal sidor: 309
Serie: #2

Handling
Jakten på ögonstenen går vidare!

Miranda och Syrsa befinner sig i Lydias hus i den norra hamnstaden som förbereder sig för vintern.

Med samma skicklighet som Miranda dök efter pärlor, klättrar hon nu högt uppe i smaragdkronorna där hon träffsäkert svingar sin yxa.

Men vintern kommer tidigt och med vintern onda krafter, som snart har staden i sitt grepp. Dagskatornas beteende tycks förändrat och snart attackerar de i flock. När Iberis dyker upp har den annars så vänliga staden förändrats till oigenkännlighet.

Kommentar
Helt enkelt en underbar fortsättning i den här magiska berättelsen och äventyret med den känsla och tilldragning den ger.

Betyg: 5 av 5

Bokrecension – Pärlfiskaren

Författare: Karin Erlandsson
Förlag: Bonnier Carlsen
Utgivningsår: 2020
Antal sidor: 247
Serie: #1

Handling
Det enda beviset för att ögonstenen finns är förbannelsen som vilar över den.

Miranda saknar en arm. En roshaj tog den en dag när hon var nere i djupet och dök. Trots det är hon den bästa dykaren och den bästa pärlfiskaren. Hon vet att ögonstenen, den mytomspunna och mest värdefulla pärlan, kan bli hennes.

Mot sin önskan har hon Syrsa med sig på äventyret, en flicka som pladdrar oavbrutet och inte ens simmar särskilt bra. Men Syrsa har också en sällsynt förmåga, något som kan ge Miranda ett rejält övertag på alla andra i sökandet efter ögonstenen …

Faror lurar dock överallt: roshajarna som kretsar kring dem när de dyker, förbannelsen som vilar över ögonstenen, och vad vill egentligen den gåtfulla Iberis som följer varje steg de tar?

Med ”Pärlfiskaren” vann Karin Erlandsson Schildts & Söderströms skrivtävling – Berättelsen är bäst – där man efterlyste läsromaner för barn. ”Pärlfiskaren” är den första delen av fyra i serien ”Legenden om ögonstenen”. ”Pärlfiskaren” vann Runeberg Junior-priset och Arvid Lydecken-priset 2018 och nominerades till Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris samma år. Karin Erlandsson (f. 1978) bor i Mariehamn med man och barn. Hennes debutroman Minkriket (2014) nominerades till Nordiska rådets litteraturpris.

Kommentar
Det här, alltså, var en fantastisk läsupplevelse. Nog hade jag skymtat den här innan och varit lite nyfiken, men inte dragits sådär nämnvärt men det bådar också gott för att bli positivt överraskad.

Jag tyckte att den här berättelsen var helt fantastisk. Gillar framförallt kompisrelationerna, deras olikheter som måste samsas. Om det här med ögonstenen och den otroliga dragningskraften den besitter. Hur Erlandsson bygger upp känslan kring berättelsen och karaktärerna och hela äventyret och världen. Magiskt.

Då jag lyssnade på boken måste jag säga att uppläsningen som passande nog är på finlandssvenska tillförde än mer lovord för läsupplevelsen. Underbart.

Sedan läste jag även författarens skrivhandbok och blev så imponerad och inspirerad.

Kan väl säga att den ligger bra till för årets bästa böcker som snart ska koras 😉

Betyg: 5 av 5

Bokrecension – Minkriket

Författare: Karin Erlandsson
Förlag: Schildts Söderströms
Utgivningsår: 2016/2017
Antal sidor: 175

Handling
Evert är den första i staden som vågar satsa på minkar.
– Det finns pengar i det här, pojk, säger Evert till Lars-Mikael.
Minkarna stinker, men redan som barn älskar Lars-Mikael dem. Småningom förstår fler i det lilla samhället att minklukten är framtidens doft. Farmerna växer och blir fler, staden utvecklas, välfärden byggs ut, världen är öppen och ny.
Karin Erlandssons lysande debutroman Minkriket knyter en österbottnisk familjs historia till rörelserna i samhällskroppen. De personliga uppoffringarna är betydande, men under de goda åren är också vinsten stor. Minkfarmarna tror inte sina öron när de hör talas om rävflickornas framfart. Rykten börjar spridas, rädslan slår rot.
Tiderna förändras, men det gör inte alltid människorna.

Kommentar
Jag blev väldigt imponerad efter Erlandssons böcker, skrivhandboken Alla orden i mig samt Pärlfiskaren, så när denna var hennes debut och som hon förstås berättade en del om i skrivboken så blev jag såklart väldigt nyfiken. Utan att dra på mig några förväntningar så var jag ändå lite spänd inför den. Tänkte att den skulle vara intressant och givande.

Den blev mest mellanmjölksbra. Helt okej alltså. Kan inte påstå att jag blev berörd. Eller att det kändes extraordinärt spännande. Men ändå bra. En bra debut, antar jag. Jag förstår vad hon ville få fram med den och jag tyckte det framkom. Men jag kände som sagt inte så mycket mer än så. Okej och jag är glad att jag läst och känner till den.

Betyg: 3 av 5

Bokrecension – Alla orden i mig

Författare: Karin Erlandsson
Förlag: Schilds Söderströms
Utgivningsår: 2019
Antal sidor: 205

Handling
11 januari Jag har högt uppställda krav: 2 000 ord om dagen, inget internet och tre böcker på ett år. Det går, men det kräver ändå en viss fokusering som jag är lite spänd inför.Jaha, då börjar vi då. Karin Erlandsson skriver om att skriva. För hon måste skriva, varje dag, ständigt. På fyra år har hon gett ut sex böcker. I Alla orden i mig behandlar hon också samliv, privatekonomi, jämställdhet, stress och hur hon vill leva sitt liv.Alla orden i mig är en ärlig och hudlös bok, där Karin Erlandsson går på djupet med sitt beroendeliknande förhållande till skrivandet.

Kommentar
Det här kan vara en av de bästa skrivhandböckerna jag läst. Jag kunde känna igen mig mycket, det var personligt och det fanns så mycket att hämta. Mängden citat som jag markerat är ofattbart. Många gånger blev jag helt hänförd och ville inte att den skulle ta slut, jag älskade att läsa den. Det var helt enkelt en fantastisk bok att hämta tröst och inspiration från om det kraftfulla skrivandet.

Betyg: 5 av 5