Bokrecensioner, Författare, Jean M. Auel

Hästarnas dal av Jean M. Auel

Titel: Hästarnas dal
Författare: Jean M. Auel
Serie: Jordens barn #2
Genre: Historisk roman
Antal sidor: 566
Språk: Svenska
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The valley of the horses
Översättare: Mikael Mörling
Förlag: Bra Böcker
ISBN: 91-7133-944-2
Utgivningsår: 2002 (1982)
Format: Kartonnage

Första meningen: Hon var död.

Handling: Crogmagnonflickan Ayla har vuxit upp till en vacker och modig kvinna när hon drivs bort från den neanderthalklan som en gång adopterade henne. Utstött och följd av neanderthalarnas förbannelse ger hon sig ut på en ödslig vandring som tar henne till en dal där stäpphästar betar. Med en stäpphäst och ett grottlejon som anförvanter stannar hon i Hästarnas dal. Hon lär sig eldens hemligheter och naturens nyckfullhet och blir en skicklig jägare och medicinkvinna. Men ensamheten förmörkar hennes liv. Som genom en ödets nyck träffar hon den starke, vackre Jondalar som blir den förste man som väcker hennes vänskap – och hennes kärlek. 

Mitt omdöme: Jag tycker om att läsa om det primitiva livet som gestaltas i boken. Det är underhållande och intressant att följa Ayla i den gångna tid hon lever i, i naturen och på väg att upptäcka den utveckling som människan senare kommer att driva henne till den punkt hon är vid idag. Det är också befriande att slippa våra nutida och moderna miljöer och problem och i stället ta del av något helt annat. Sedan är det mycket som kan sticka under huden på en i dessa böcker, t.ex kvinnosynen (främst i första boken). Men jag tycker ändå det är intressant att ta del av något fel, som man säger så, för det var ju extremt länge sedan (35.000 år) och därmed borde man ha lite förståelse för att det ändå ser ut som det gör (plus att boken gavs ut för snart 30 år sedan). En väldigt annorlunda kultur helt enkelt. Det är som med all historia, och även idag på andra håll, viktigt att ta del av olika levnadssätt. Och det är klart jag tar hänsyn till att ingen kan veta exakt hur det var, men bättre med en någorlunda gissning än inget alls.
Annars då, tyckte jag att den här boken var lite bättre än den första. Kanske för att jag visste vad jag skulle förvänta mig? Det är lite enklare att sympatisera för denna, just för att grottmänniskorna i den förra var lite speciell. Men jag tycker ändå om båda, på sitt sätt. Jag tycker om att läsa om Aylas självständighet när hon överlever ensam i vildmarken, och hennes mod och talang när hon tämjer de maffiga djuren. Jag tyckte den här var väldigt mysig att läsa och hade ganska jämt flöde. Även om jag kanske missuppfattade när tusan deras vägar skulle korsas. Jag ”gick och väntade” på det… jag ville vara med när Ayla äntligen skulle få se en av de sina, en av de Andra. Tillslut fick hon också det, och till på köpet en knivig anpassning för dem båda, med allt vad kärlek innebär… allting är klyschigt men vad gör det när det ändå är charmigt! Det är svårt att inte tycka om dem båda.
Mitt betyg:

Serien:
1. Grottbjörnens folk
2. Hästarnas dal
3. Mammutjägarna
4. Stäppvandringen
5. Nionde grottan
6. De målade grottornas land

Bokrecensioner, Författare, Jean M. Auel

Grottbjörnens folk av Jean M. Auel

Titel: Grottbjörnens folk
Författare: Jean M. Auel
Serie: Jordens barn #1
Genre: Historisk roman
Antal sidor: 538
Språk: Svenska
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The Clan of the Cave Bear
Översättare: Mikael Mörling
Förlag: Bra böcker
ISBN: 91-7133-942-6
Utgivningsår: 2002 (1980)
Format: Kartonnage

Första meningen: Det nakna barnet sprang ut från det hudtäckta vindskyddet och ner mot den steniga stranden där den lilla floden gjorde en krök.

Handling: Cromagnonflickan Ayla är bara fem år när hennes föräldrar dör vid en jordbävning. Alldeles ensam vandrar hon genom skogen, frusen, hungrig och svårt skadad efter en attack från ett grottlejon. Hon möter en grupp människor, en neanderthalklan, som kallar sig Grottbjörnens folk och blir omhändertagen av deras medicinkvinna Iza. Ayla börjar så småningom känna sig som en medlem av klanen. Men i takt med att hon växer upp och mognar upplever klanmedlemmarna hennes annorlunda sätt att tänka som ett hot mot deras traditionsbundna levnadssätt. Hon blir en inträngling som anses hota klanens existens och hon dras in i brutala och livsfarliga maktstrider.


Mitt omdöme: Det tog inte lång tid att sjunka in i boken och fastna för den. Det är lätt att engagera sig med Ayla och hennes klan. Det är hela grundtanken med boken som jag gillar – om någon som är annorlunda. Här kan vi verkligen snacka om kulturkrock. Ayla är så olik hennes klan, och det gör upphov till mängder med situationer där hon hamnar i konflikter med både dem och sig själv.

Auels sätt att berätta är också något jag uppskattar. Bland handlingen och karaktärerna väver hon också in omfattande beskrivningar om miljön, tidsepoken och hur allting fungerade då. Jag tycker inte alls att detta är överflödigt utan något som jag läste med stort intresse. Men visst tar jag hela tiden hänsyn till att ingen egentligen kan veta hur det faktiskt var. Men det är ändå just av den anledningen som det är imponerande att hon överhuvudtaget har gestaltat allting, och så väl.

Ibland är det ganska uppenbart och lätt att lista ut hur olika situationer ska sluta. Dialogerna kan också ibland vara onödigt långa. Men det är ändå charmigt att läsa om. Och eftersom det handlar om en tid så långt ifrån sin egen och om ett levnadssätt så annorlunda, är det ofta som jag irriterar och förargar mig kring hur de beter sig. Det är härligt att bli upprörd!

Sammanfattningsvis var det en fascinerande läsupplevelse om en tid långt från vår egen. Ett annorlunda levnadssätt men ändå igenkännande personligheter.

Mitt betyg:

HÄR finns en smakbit.

Serien:

1. Grottbjörnens folk
2. Hästarnas dal
3. Mammutjägarna
4. Stäppvandringen
5. Nionde grottan
6. De målade grottornas land