Andy Weir, Bokrecensioner, Författare

Bokrecension – Ensam på mars

Författare: Andy Weir

Handling: Efter en misslyckad rymdexpedition lämnas Mark Watney ensam kvar på Mars. Hans besättning är övertygad om att han är död, men Mark Watney lever; i alla fall för tillfället. Utan möjlighet att kunna kommunicera sin belägenhet med jorden inser han snart att han måste utnyttja alla sina kunskaper för att överleva. Utrustad med en stor portion skarpsinne, och en ännu större dos självironi, ger sig Mark Watney i kast med att utmana den röda planetens ogästvänliga miljö med målet att en dag kunna återvända hem.

Kommentar: Tänk att det absolut inte gjorde något att jag redan kände till historien, eftersom jag såg filmen för ett par år sedan, det var fortfarande underhållning på dess särskilda vis.

Situationen är så främmande. Jag kan knappt föreställa mig livet i rymden eller på en annan planet eller det superskrämmande med att som Mark bli lämnad helt själv på en. Fy tusan. Men det gör det också fascinerande.

Helt klockrent mot detta är att Mark också har en sådan humor, det var fantastiskt roligt att läsa emellanåt tack vare det. Ingen ska ifrågasätta honom i sin potatisodling, han är för tusan den bästa botanikern på planeten! Ja ni ser, boken är fylld med härliga kommentarer från honom. Förmodligen är det hans personlighet som gav honom den bästa chansen.

Däremot förekom det också en hel del, massor, med innehåll som egentligen inte säger mig någonting. Såsom kemi och fysik och det om dessa superavancerade saker. Herregud. Författaren skulle lätt ha kunnat skriva vad som helst och jag hade varken märkt felaktigheter eller misstänkt något. Jag kunde tycka att allt det där pratet upptog lite för mycket, men samtidigt är det ju det som är själva boken och det är imponerande att jag ändå behåller intresset så väl trots det. Men egentligen, lite väl mycket ändå.

Det var några förändringar till filmen från boken, men de är förståeliga. Slutet var betydligt mer gastkramande i filmen än när jag läste. Det kan ju ha att göra med att det var första gången jag upplevde det och inte visste hur det skulle sluta, men något säger mig att dramatiken intensifierades genom bild och ljud. Å andra sidan fanns det många delar som blev betydligt bättre i boken.

Allt som allt är det här ett fantastiskt äventyr. Så eget och fängslande och som bärs upp till stor del författarens stora kännedom i ämnet så att han också kunde tillföra mängder med fyndigheter för oss oinsatta att skratta åt. Jag hoppas dock att framtida rymdresor förblir mindre dramatiska.

Betyg: 4 av 5

Andy Weir, Bokrecensioner, Författare

Artemis av Andy Weir

Förlag: Bookmark
Utgivningsår: 2018
Antal sidor: 352
Rec.ex: Från förlaget, stort tack!

Backsidetext: Kan hon rädda civilisationen på månen?
   Månstaden Artemis är paradiset i rymden – för rika turister och excentriska miljardärer, alltså.
   För Jazz är det alger till frukost, ölsubstitut på kvällen och en brits under marken. Till den dag hon erbjuds en oemotståndlig summa för att begå det perfekta brottet.
   Men givetvis är inget så enkelt som det framstår. Jazz upptäcker snart att hon hamnat mitt i en konspiration för kontrollen av hela Artemis – och att hennes enda chans att överleva hänger på en plan som är betydligt mer riskfylld än det brott hon lovat att utföra.

Mina kommentarer:
Jag var olyckligtvis inte en av dem som läste den hyllade boken The Martian. Det blev så att jag såg filmen med familjen när jag var uppe över julen i stället, vill jag minnas. Jag minns i varje fall att jag tyckte mycket bra om den, det var intressant och väldigt spännande. Så det är klart att jag grämde mig lite över att jag inte fick det som läsupplevelse, men blev så glad och tvekade inte en sekund när jag fick tillfälle att läsa den här boken av samma författare, så spännande!

Nu har jag inte läst The Martian och kan inte jämföra med boken, men utifrån filmen känns de ändå lite annorlunda. Det var just den här överlevnadsbiten som jag gillade med filmen The Martian (min sambo vet att det är ofta ett bra tema när vi försöker hitta gemensamt filmer att se), jag tyckte det verkade så spännande att försöka odla på mars. Och det var kul att se på och följa. I den här boken är det inte riktigt på samma sätt och därför förlorar den mig lite där. Jag brukar inte läsa science fiction och det är kanske där skon klämmer lite. Men jag kan hitta ett intresse ändå, för det var roligt att läsa om hur det skulle kunna vara att leva på månen i och med den otroliga researchen som författaren har lagt bakom allt. Det höjer läsupplevelsen.

Sedan var det den här humoristiska och lite sarkastiska tonen som inte riktigt föll mig i smaken, för mig blev det lite knepigt ibland. Jag fick svårt att få ett grepp i och med det innan, men också lite för att inse allvaret. Jag hade nog lite svårt med huvudpersonen.

Så tyvärr tyckte jag inte att den här boken var någon höjdare, jag kan inte låta bli att jämföra den med The Martian. För mig var det framställningen på något vis som inte riktigt passade, även om jag fann det givande på andra plan i och med den intressanta idén om ett samhälle på månen.