Bokrecension – Ljuskällan

Författare: Hanna Landahl
Förlag: Bokförlaget Polaris
Utgivningsår: 2020
Antal sidor: 304

Handling
Men, alltså, inget wifi? sa han och stirrade på henne. Vad fan ska vi säga till barnen om denna totala katastrof? Men Staffan, sa Anna och tryckte hans slappa hand. Det är väl ändå ingen katastrof? Alltså allvarligt talat? Jo, sa han. Jag tror faktiskt att det är precis vad det är. En stor jävla naturkatastrof.

Staffan och Anna gör så gott de kan. I sin relation, på jobbet och som människor som just nu råkar leva på den allt varmare planeten Jorden. I alla fall så tycker Staffan det, men hans fru börjar tvivla. Skulle inte en annan livsstil kunna vara bra inte bara för klimatet, utan också för dem själva? När Anna av en slump besöker ekobyn Ljuskällan känner hon sig efter månader av nedstämdhet mer tillfreds än på länge. Och Staffan vill såklart också leva mer hållbart. Fast kanske mest av allt se Anna le lite oftare. Så ekobyn kanske ändå kan vara precis vad deras familj behöver? Väl installerade i det röda torpet känner sig Anna som hemma direkt medan Staffan gör sitt bästa för att hantera biodlaruppdraget och invånarnas självgodhet. Kan ekoby-modellen verkligen vara lösningen på världens alla problem? Och han får allt svårare att tåla Adrian, byns händige grundare som Anna verkar tillbringa allt mer tid med. Kommer deras äktenskap att stå pall för den nya tillvaron? Och kan man verkligen leva utan wifi?

Ljuskällan, den fristående uppföljaren till Under två timmar, är ett träffsäkert samtidsdrama med hjärta och smärta som handlar om hur svårt det är att göra rätt, och hur de kompromisser vi gör som par ibland hotar att splittra istället för att förena

Kommentar
Jag blir alldeles varm av att få läsa om böcker som handlar om det gröna på det här sättet. Det känns också extra spännande att få utforska ekobyar. Verkligen något som växer fram i tider som denna.

Jag har sedan tidigare läst Välkommen till Himmelsta och Under två timmar av Landahl, och gillade framförallt den förstnämnda, som gjorde mig nyfiken på hennes framtida böcker då jag gillade hennes sätt att berätta om relationer och det vardagliga på ett träffsäkert och charmerande sätt. Ljuskällan blev in favorit hittills. Tyckte väl sisådär om Staffan i den tidigare boken, men nu med hans fru Anna och vad hon sätter igång genom att flytta till ekobyn blev det intressant.

Det fanns så väldigt många igenkännande saker om hållbarhetsrörelsen, som gjorde att jag både hoppfullt hängde med karaktärerna, men också småskrattade mig igenom historien för deras med- och motgångar. Allt kändes så otroligt träffsäkert. Hur drivande Anna är för att göra rätt för sig och miljön, men att det likväl var lika charmerande att höra den motsatta poängen, ska vi skatta på morötter (så roligt). Alltsammans var så välskrivet, den ena meningen efter den andra får mig att storle.

Helt klart en feelgood för mig, om hur vår strävan efter att göra rätt inte alltid är så enkelt att implementera, både rent konkret men också hur det kan utmana våra relationer.

Betyg: 4+ av 5

3 reaktioner till “Bokrecension – Ljuskällan”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.