Bokrecensioner, Christoffer Holst, Författare

Bokrecension – Mitt hjärta går på

Författare: Christoffer Holst

Handling: Den 22-åriga konditorn Chavve är antagligen den ensammaste romantikern på hela Södermalm. Efter tre år i storstaden har han fortfarande inte lärt känna någon och varje kväll slutar i ensamhet med stora bakverk framför filmen Titanic. På andra sidan vattnet bor Pontus kvar i pojkrummet hos sin brokiga familj. Skådisdrömmarna har bleknat, tillsammans med allt det där andra som skulle bli framtiden, och har ersatts med hypokondri och tvångstankar.

När en dejtingapp kopplar samman killarna blir de snabbt en del av varandras liv, och Chavve verkar äntligen ha hittat det han sökt efter så länge. Men Pontus liv kraschar, och allt som blev så bra är plötsligt borta. Fast Chavve tänker inte ge upp så lätt. Och han har en plan.

Mitt hjärta går på är en romantisk komedi om ensamhet, förhoppningar och den totala maktlösheten i att vara kär. En rolig men rörande historia, berättad från två unga killars perspektiv, om hur viktigt det ibland kan vara att våga lite mer i livet. Att ge sig hän. Mitt hjärta går på är Christoffer Holst debutroman.

Kommentar:
Det här är ännu en bok som jag har fått för mig att jag ska tycka om, och som jag hört mycket gott om. Den verkade fin. Jag hade faktiskt ingen aning om vad den handlade om innan men det behöver man ju inte alltid veta i förväg.

När jag så börjar läsa och tar reda på vad det hela går ut på, då kan jag inte undgå att få lite vibbar av Jandy Nelsons Jag ger dig solen. Och där, där är förväntningarna skyhöga. Så tyvärr hade jag kanske lite fel bagage för kategorin. Jag kunde inte undgå att jämföra lite även om jag försökte tänka mig in i att det här var en svensk variant med en helt egen historia, som visserligen var fin och genom-okej men jag blev ändå besviken.

Samtidigt är boken charmig och jag gillar komiken i den. Den är ganska kortfattad i sin framställning, kapitlen och meningarna och det gör den snabbläst och lättillgänglig, så nog var den okej ändå men jag är tveksam om jag vill läsa mer av Holst, kanske en till framöver för att se, det här var ändå debuten.

Betyg: 3 av 5

2015 – 221 sidor
Bokrecensioner, Författare, Vanessa Diffenbaugh

Bokrecension – Blomsterspråket

Författare: Vanessa Diffenbaugh

Handling: Victoria är 18 år och fri från det barnhem som hon levt på de senaste 10 åren i San Francisco. Ända sedan hon blev övergiven, tre veckor gammal, har hennes liv varit en lång följd av dåliga fosterföräldrar och brutala barnhem. Med enda undantaget när hon bodde ett år hos fostermamman Elizabeth. När hon nu ska stå på egna ben får hon sova några nätter i parker innan hon inser att hon måste ordna upp sitt liv på egen hand. Genom sin talang för blomsterdekorationer får hon jobb som florist och hon lär sig att använda det glömda blomsterspråket från den viktorianska eran där varje blomma har en betydelse. En dag möter hon en ung bonde på marknaden och blir tvungen att konfrontera de minnen som hon länge levt med och bestämma sig för om det är värt risken att försöka bli lycklig igen. Den kärlekshistoria som växer fram blandas med plågsamma minnen från hennes barndom. En vacker och hoppingivande berättelse som är skriven med ett oerhört realistiskt språk.

Kommentar:
Den här boken blev inte riktigt som jag hade tänkt mig, den blev både knepigare och starkare än vad jag trodde att den skulle vara. Rent övergripande var den trevlig att läsa, med intrigen och framförallt med inslaget av det här med blommornas språk. Jag tycker faktiskt att det fick blev ett riktigt bra inslag, på ett naturligt sätt samtidigt som det var nytt och givande att läsa.

Däremot störde jag mig något enormt på att det verkade som att huvudpersonen var 10 år (läste jag fel eller missade jag något!?) och det blir ju helt galet knepigt med tanke på vad som händer senare, vilket jag grämde mig något otroligt över. Sedan var det en annan sak kring fostermamman som störde, men nu var det ett tag sedan jag läste och funderade på boken så ärligt har jag glömt, hehe.

Så dessa saker drog ner helhetsupplevelsen men på ett annat sätt var det ändå ganska så bra tyckte jag. Historien blev otroligt mycket mer gripande än vad jag förväntade mig. Så i det stora hela gillade jag den på något vis ändå (tänk om jag hade hängt med lite bättre med de andra komponenterna…).

Betyg: 3 av 5

2011 – 382 sidor (inbunden)
Bokrecensioner, Författare, Lucinda Riley

Bokrecension – Stormsystern

Författare: Lucinda Riley

Handling: Den begåvade seglaren Ally D’Aplièse är mitt i förberedelserna inför ett av världens mest utmanande tävlingsrace när nyheten om hennes fars död når henne. Hon tar farväl av sitt livs kärlek, en man hon hittills hållit hemlig för sin familj, och skyndar tillbaka till sitt barndomshem, ett förtrollande château där hon och hennes fem systrar – alla adopterade som nyfödda – växte upp. När systrarna samlats tilldelas de alla varsin ledtråd som ska leda dem i sökandet efter sina rötter.

Efter en fruktansvärd olycka lämnar Ally haven. Den ledtråd hon fått av sin döde far leder henne till Norge, och omgiven av den majestätiska skönheten i ett okänt fädernesland upptäcker Ally en etthundra år gammal historia om Anna Landvik, en begåvad sångerska med en överraskande koppling till kompositören Edvard Grieg. Men ju mer Ally lär sig om Anna, ju mer börjar hon ifrågasätta vem hennes adoptivfar, Pa Salt, egentligen var – och varför hennes sjunde syster saknas.

Lucinda Rileys spännande berättelse för samman två starka kvinnor, åtskilda av ett decennium, och väver ihop deras liv i en oförglömlig roman om familj, kärlek och identitet.

Stormsystern är den andra delen i en unik, förtrollande serie om sju böcker, baserad på legenden om stjärnkonstellationen Plejaderna.

Kommentar:
Alltså åh, vilken fantastisk serie det här är! Så bra att det kommer att finnas sju stycken av dem att läsa. Den här andra boken var precis lika lättsam och härlig att sjunka in i så som den första. Det var som att återse dem igen, systrarna, men ändå inte, för nu var det en ny historia som skulle berättas och jag var väldigt nyfiken på att hänga med Ally som skulle till Norge.

Jag gillade att det skiljer en hel del mellan Maia´s resa och Ally´s, inget som känns uttjatat eller förutsägbart utan det hålls på en nivå där det känns lustfyllt och spännande. När det dyker upp små föraningar kring de andra systrarna kan jag inte låta bli att undra vad de har varit med om, eftersom allt tycks ske parallellt under tiden men som jag som läsare får ta del av med tiden. Gärna!

Att Ally är så pass självsäker som person och enda kvinna i sitt yrke som seglare var härligt att läsa, hennes styrka och direkta svar på tal. Sedan kastas dock hennes tillvaro om och att följa med henne längs vägen med ledtrådarna var som sagt lika följsamt som den tidigare boken. Och ur historien är också en annan livsberättelse som växer fram och förenar dem båda. Det är så skönt med sådana här böcker, lättlästa och så fängslande med dess mystik och innehåll.

På ett sätt har jag fått lite svar men de där funderingarna som fortfarande fanns kvar efter den första boken håller i sig, jag ser med spänning fram emot del tre senare.

Betyg: 4 av 5

De sju systrarna (2) – 2018 – 572 sidor (inbunden)
Detta var ett recensionsexemplar från Bazar Förlag, tusen tack!