Mina kommentarer
För det fanns en hel del nya och spännande upptäckter att ta del av (som den där svampen som nu har klassats som ett djur efter att ha visat prov på sin förmåga). För att inte tala om den ofantliga mängd kunskap och research som boken utgörs av. Wohlleben har gjort ett gediget arbete och samlat ihop det till mycket engagerande läsning. Hans egna fascination var tydlig och det gjorde att också jag följer med i samma känsla när jag läser. Jag kan nog säga att det inte går att inte läsa den här boken utan glädje.
Jag tyckte dock att hans egna personliga historier tog lite för mycket plats, även om det givetsvis också var sådär mysigt att läsa om. Men det hör lite ihop med att jag sedan tyckte att det allt som allt inte förekom tillräckligt mycket nytt att ta del av, jag hade velat ha det lite mer exotiskt. Men kanske låg ribban väldigt högt efter hans förra bok. För det mesta var det högst givande läsning, jag tyckte till exempel att den var mer följsam än trädboken. Upplägget med kapitlen är roliga och får med väldigt många olika situationer och frågor.
Det är ett väldigt stort plus att det tillsammans med den fina läsningen också finns en tydlig agenda där han vill höja djurens rätt (från de allra minsta till de som vi idag inte behandlar tillräckligt värdigt). Det älskar jag. Det har verkligen blivit tydligare nu, att djuren är så mycket mer finurlig och innerlig än vad vi har trott.
lyckliga jag som har lagom vild liten trädgård där jag får besök ibland 🙂 Grannarna har bara kala gräsmattor…
GillaGilla
Nyfiken på den här 🙂
GillaGilla
Nog kommer de fram, om man har tur och tålamod 🙂 här alldeles utanför på ängen har vi haft en egen djurpark med förutom ett tjugotal hästar också tranor, harar, rävar, smarta kråkor och den söta skatfamiljen 😉
GillaGilla
Jag gillar verkligen den, att djuren får komma fram på det sättet 🙂
GillaGilla
Jag blir nyfiken på den här boken 🙂
GillaGilla
Det var väldigt mysigt att läsa den här och om alla fantastiska djur 🙂
GillaGilla