Anthony Doerr, Bokrecensioner, Författare

Ljuset vi inte ser av Anthony Doerr

Titel: Ljuset vi inte ser
Författare: Anthony Doerr
Serie: –
Genre: Historisk roman, roman
Antal sidor: 596
Språk: Svenska
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: All the Light We Cannot See
Översättare: Thomas Andersson
Förlag: Bookmark
ISBN: 078-91-87441-74-5
Utgivningsår: 2016 (2014)
Format: Inbunden

Första meningen: I skymningen regnar de från himlen.

Handling: Den franska flickan Marie-Laure har nyligen blivit blind och kan bara tolka krigets fasor genom ljud, dofter och beröring.
   I Tyskland drömmer barnhemspojken Werner om att bli radiotekniker, men kan bara undslippa ett hårt liv i kolgruvan genom Hitlerjugend.
   När Marie-Laure flyr det ockuperade Paris och Werner skickas på ett hemligt uppdrag förenas deras öden i Saint-Malo en stad som kommer att totalförstöras av kriget.
   Ljuset vi inte ser är en gripande historia om människor som, mot alla odds, kämpar för att överleva. En fängslande berättelse om den grymhet som en gång slog klorna i Europa och om den godhet som göms i djupet av våra hjärtan.

Min kommentar: Egentligen är temat andra världskriget rent avvisande för mig. Inte för att jag inte bryr mig eller förstår hur viktigt det är att det berättas om, men jag finner det lite uttjatat och oinspirerande. Krig är inte heller särskilt roligt.

Men så fick den här boken goda omdömen och jag tyckte mig se att den fångade ämnet med en ny vinkel. Jag gillade dessutom titeln. Och så var den med på bokrean så varför inte?

Jag tyckte framförallt att det var skönt att boken inte kändes tung att läsa. Visst är det fruktansvärt, men känslan är lite lätt sorgsen, sökande och vacker på nått vis. Doerr skriver så fascinerande med väldigt intressanta ingredienser, det kändes smart skrivet. Jag skulle gärna vilja skriva att den blinda Marie-Laure fick mig att se, det skulle vara fint, men det kanske jag inte kan påstå. Hon fick mig i varje fall nyfiken och bibehöll mitt intresset eftersom det blev något nytt.

De väldigt korta kapitlen gör också att det går väldigt fort att läsa och det är lättillgängligt när de består av en scen i taget. Det var väldigt lätt att fastna i boken.

Jag älskar den där lilla gåtan som dyker upp i början. Och såklart Marie-Laure tolkning av världen. Jag gillar också Werners talang och drömmar trots förhållandena. Jag gillar ju egentligen allt.

Det som jag däremot blev jag lite besviken på var hur utdraget det kändes. Slutet blev jag inte heller tillfreds med. Jag saknar att gripas med i större utsträckning. Jag tror det berodde på att det kändes så välskrivet och intressant att jag förväntade mig något extraordinärt.

Annars bjöd Ljuset vi inte ser på underbar läsning. Den fick mig att sitta uppe längre än vanligt om kvällarna bara för att läsa ett kapitel till, och ännu ett.

Mitt betyg:

Bokrecensioner, Charlotte Brontë, Författare

Jane Eyre av Charlotte Brontë

Titel: Jane Eyre
Författare: Charlotte Brontë
Serie: –
Genre: Roman, Klassiker
Antal sidor: 525
Språk: Svenska
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Jane Eyre
Översättare: Gun-Britt Sundström
Förlag: Albert Bonnier
ISBN: 978-91-0-011259-2
Utgivningsår: 2007 (1847)
Format: Inbunden

Första meningen: Det var omöjligt att gå någon promenad den dagen.

Handling: Jane Eyre, är Charlotte Brontës mest älskade och lästa roman. Skildringen av den unga flickan Janes svåra uppväxt, hennes tid på välgörenhetsskola, hennes ankomst till Thornfield Hall och mötet med den gåtfulle mr Rochester och hans dunkla hemlighet är sedan länge en klassiker. Det har skrivits spaltmeter om romanen, och utifrån vitt skilda motiv: feminism, religion, symbolism, kärlek, passion, natur, barn, sociala frågor och så vidare. Generation efter generation har levt med, gråtit med, skrattat med den unga flickan Jane Eyre och hennes långa och krokiga väg fram till ett självständigt liv.
   Redan när Jane Eyre utkom 1847 blev den en storartad framgång. Genom sin passionerade och uppriktiga skildring av en älskande kvinnas strävan efter självständighet och likaberättigande utgör romanen en milstolpe i kvinnoskildringarnas historia och har under åren kommit ut i flera utgåvor, samt filmatiserats. Jane Eyre är en både skarpsinnig och romantisk berättelse om kärlek men den är också ett försvar för kvinnans rätt till lika värde.

Min kommentar: Jag visste inte vad jag skulle vänta mig när jag tog tag i denna klassiker. Jag hade varit nyfiken på den ett tag just för att jag hört att den ska vara bra, och inte minst för det storslagna både vad gäller författaren men även huvudpersonen, sånt kan jag inte gå miste om.

När jag började läsa kom jag omedelbart in i den. Jag blev så glad över hur följsamt och naturligt det kändes. Inte kunde jag heller undgå att fascineras över att det var så länge sedan den skrevs och trots det kunde tilltala mig.

Jag gillar att det både är detaljerat och lite drömskt, romantiskt genom det sätt som Jane Eyre själv berättar sin historia direkt till mig som läsare. Det var nytt och härligt när hon reflekterar över sina egna erfarenheter. Inte för att det upplevs glansigt, med tanke på vart hennes resa startar. Hur orättvist det känns. Men vilka dialoger det förekom… det var jag inte van vid men det flöt på bra det också. Det märks ju att det inte är så ”man skriver” idag, även om jag som sagt inte hade några problem alls med det.

Nu vet jag vad alla talar om när det gäller denna Jane Eyre, självständigt och stark men ändå i sitt bunden och visst finns det något där inne som växer fram. Jag är glad att jag läste denna klassiker och att jag faktiskt gillade den! Nu kan jag tillåta mig att se filmen, ska bli spännande.

Mitt betyg:

Bokprat, Listor

Bokbloggsjerka 26-29 augusti

Den här gången blir det en lätt fråga från Annika, hon undrar helt enkelt vad vi läser just nu.

Jag tar mig sakta men säkert fram i den tredje boken i serien A song of ice and fire skriven av George R.R Martin, A storm of swords heter den. Jag har kommit en bit men tycker den är lite seg än så länge, även om det är roligt med karaktärerna, men med sina tusen sidor plus hinner det nog hetta till.

Parallellt började jag även igår på Här och nu av Eva Ludvigsen. Den kändes perfekt nu, jag behövde verkligen en lite lättsammare bok och jag gillar den mycket.

Hoppas ni får en fin helg!

Bokprat

Bloggen fyller år!

Hipp hipp hurra!!!

Åh vad det känns roligt! Faktiskt mycket roligare än att fira sin egen födelsedag 😉 Tänk att jag startade den här bloggen för ett år sedan, och har hållit igång hela tiden – inte en dag för tidigt!

Det har varit så himla kul och som jag nämnt förut, en helt ny värld har öppnats för mig. Hur i hela friden kunde jag ha missat bokbloggarna!? Jag har lärt mig så mycket och alla är så vänliga och det så mysigt att bara få dela sin kärlek till böcker med andra. Att jag inte vetat om det innan… att det också finns andra som samlar på sig ett helt bibliotek hemma 😉

Tack för ni kikar in här och för att ni är så snälla med kommentarer!

Bokprat, Listor

Veckans bokbloggsfråga – vecka 34

Frågan som Carola på Barnboksbloggen ställer den här veckan låter såhär:

Vad anser du, är bokbloggskommentarer idag ett minne blott? Får du fortfarande kommentarer? Skriver du själv kommentarer? Vilket forum är det som du numera håller kontakten med dina läsare och ni kan diskutera det du och andra bokbloggare har skrivit i dina inlägg?

Jag är så glad och tacksam för att jag får det, och just av den anledningen vill jag verkligen försöka kommentera hos de andra bokbloggarna. Det blir inte alltid så, ofta kikar jag bara in och läser inläggen. Ibland vet jag bara inte vad jag ska säga, andra gånger tänker jag komma tillbaka och kommentera men glömmer bort. Himla dåligt. Men samtidigt känner jag inte att det är ett krav, varken att ge eller få, det är mer av vänlighet det sker.
Det är inte riktigt samma sak som hos ”andra bloggar” där folk kommenterar på annat sätt, för att fiska besökare eller klaga på något, vad vet jag (klart att det också där finns snälla kommentarer). Sedan kanske det av olika anledningar inte kommenteras lika mycket nu för tiden (tror det är besvärligare från mobilen?), men som sagt, det gör mig inte så mycket, man gör så gott man kan för att man vill.
Jag använder mig av bloglovin och sidan bokbloggar.nu för att titta in på era bloggar, eller via andra bloggar, jag vet inte vad för annat forum det skulle vara.
Bokrecensioner, Författare, Jessica Schiefauer

När hundarna kommer av Jessica Schiefauer

Titel: När hundarna kommer
Författare: Jessica Schiefauer
Serie: –
Genre: Unga vuxna
Antal sidor: 299
Språk: Svenska
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: –
Översättare: –
Förlag: Bonnier Carlsen
ISBN: 978-91-638-8035-3
Utgivningsår: 2015
Format: Danskt band

Första meningen: Det sägs att den som träffas av sjöns blick blir märkt för livet.

Handling: Den här sommaren älskar Ester och Isak varandra vettlöst. Den här sommaren kommer deras kärlekshistoria att solkas, falla sönder och återuppstå. Den här sommaren misshandlas en ung pojke till döds vid en stilla insjö. Och Isaks lillebror var där när det hände. Jessica Schiefauers roman är en förtätad och aktuell berättelse om kärlek, besatthet och om våld.

Min kommentar: Fastän det gick fort att läsa den här boken så sänkte jag tempot. Det blev så automatiskt. Språket är avskalat och enkelt och träffar rakt på känslan. Det kändes så starkt, hur ungdomar står och stampar i den lilla byn och hur de känner sig. Samtidigt blir det alltmer påtagligt att det är något bubblar under ytan. Det var lite obehagligt. Jag kunde bara inte sluta läsa.

Men jag drogs inte lika mycket till den här boken som många andra gjort. Kanske för att det speglar en fruktansvärd händelse, som känns så äkta. Men då borde jag läsa en annan bok. Det var nog bara en personlig preferens att jag inte föll så starkt för denna, även om jag tyckte att den var gripande!

Mitt betyg:

Här finns en smakbit från boken.

Bokprat, Listor

Bokbloggsjerka: 19-22 augusti

Veckans fråga hos Annika lyder som följande:

Känner du till någon bok i skolmiljö som du kan rekommendera, eller kan du ge exempel på en karaktär som innehar ditt drömyrke eller har du ”bokliga” erfarenheter av lärande på annat sätt?


Först tyckte jag frågan var otroligt intressant. Jag gillar den därför att en stor anledning till att jag läser böcker är för att jag vill just lära mig. Men så kikade jag i min historik och fick det svårt att välja ut någon specifik bok, om ens någon… Det är som små glimtar av lärande i varje tycker jag, framförallt insyn i andra människoliv och erfarenheter.

Såklart har jag lärt mig mycket från de historiska böckerna som jag läst, såsom Den sista konkubinen av Lesley Downer och Katedralen vid havet av Ildelfonso Falcones.

Att resa omkring i världen, fotografera och dokumentera något specifikt verkar otroligt roligt. Martin Almqvist är undervattensfotograf och har skrivit boken Simma med valar. En inspirerande reportagebok.

Kanske får det här bli en påminnelse att jag ska spana efter böcker som handlar om en karaktär som är ett riktigt geni inom sitt område. Det skulle vara intressant att läsa.

Men så kom jag på en bok som vad jag minns utspelar sig kring skolmiljö, och det är Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. På tal om den så är det verkligen på tiden att jag läser fortsättningen!

Bokrecensioner, David Nicholls, Författare

Vi av David Nicholls

”Jag såg fram emot att vi skulle bli gamla tillsammans. Du och jag,
att vi skulle åldras och sedan dö tillsammans.”
”Men Douglas, vilken normal människa skulle se fram emot det?”

Titel: Vi
Författare: David Nicholls
Serie: –
Genre: Komedi, Contemporary
Antal sidor:
Språk: Svenska
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Us
Översättare: Åsa Brolin
Förlag: Printz Publishing
ISBN: 978-91-87343-582
Utgivningsår:
Format: Pocket

Första meningen: Förra sommaren, strax innan min son skulle flytta hemifrån för att börja på collage, väckte min fru mig mitt i natten.

Handling: Douglas Petersen förstår sin hustrus behov av att återupptäcka sig själv nu när deras son flyttar hemifrån.
Han trodde bara att återupptäckandet var något de skulle göra tillsammans.
   Så när Connie tillkännager att hon också tänker flytta ut, beslutar han sig för att göra deras sista familjesemester till århundradets resa; en resa som kommer att föra dem alla närmare varandra, och vinna hans sons respekt. En resa som kommer att få Connie att bli förälskad i honom på nytt.
   Hotellen är bokade, biljetterna köpta, resplanen utlagd med militär precision.
   Vad skulle kunna gå snett?

Min kommentar: Jag var egentligen inte så sugen på att läsa den här boken, just för att jag (även om jag gillade En dag) inte riktigt föll för På vinst och förlust. Men så valde jag den i hylltömningsutmaningen och så det blev läst. Den vägde upp lite mer än den tidigare jag läste, men jag tycker ändå inte att den var någon höjdare. Jag tror det är något i språket som gör att jag inte fängslas.

Det går utan problem att läsa den snabbt och ta till sig innehållet. Det är inget komplicerat, det är lite småroligt ibland och det händer inte så värst mycket spännande. Ja, allt som allt lite platt för min smak.

Men så vid mitten någonstans känner jag att något händer. Det växer fram ett djup och trots att huvudpersonen Douglas är lite knasig när kan driver sin vilja så långt, så börjar jag känna lite mer för honom. Boken tar upp mycket om livet med vår partner och dess med- och motgångar på ett sätt som både är förväntat och igenkännande men snuddar även vid överraskningar.

Mitt betyg:

Bokprat, Listor

Veckans bokbloggsfråga – vecka 33

Så här lyder veckans bokbloggsfråga, som Carola på Barnboksbloggen ställer:

Vad anser du – är bloggen död som fenomen? Har de sociala medierna tagit över eller är det snarare så att de sociala medierna bara är ett komplement till bloggen? Vilka är dina upplevelser och erfarenheter av att vara bokbloggare och att läsa bokbloggar?

Kanske har bloggen nått sin kulmen, vad vet jag. Jag tror främst att anledningen till att de sociala medierna blivit så populära är just för att det är enkelt, går snabbt och är något som alla ändå håller på med. Och det passar ju alldeles ypperligt – vem vill inte få synas och vara med?

Det är inte lika många som orkar med en blogg, om jag säger så. Samtidigt är det just det, bloggar gör det möjligt att skriva längre och göra sin röst hörd på ett annat sätt. Så nog kompletterar de varandra. Bloggandet är något helt annat tycker jag.

Men bokbloggar då? Om både bloggandet minskar, samtidigt som läsandet av böcker också gör det – kan vi inte känna oss lite, lite unik då? 😉
Nej men bloggen är inte död. Absolut inte! (hur många finns det egentligen!?) Och kanske är läsandet på väg upp igen. Hoppas jag! Jag har ju hittat en helt ny värld sedan jag började bokblogga, det är helt fantastiskt roligt. Jag är ju lite, lite utanför, eftersom jag inte facebookar så mycket, instagrammar, twittrar, snapchattar osv, bloggen är mitt enda och värdefulla forum.
Bokrecensioner, Cheryl Strayed, Författare

Vild av Cheryl Strayed

”Leden kändes inte som någon tvååring. Den kändes inte ens jämnårig med mig.
Den kändes uråldrig. Allvetande. Fullkomligt likgiltig för mig.”

Titel: Vild en vandring till mig själv
Författare: Cheryl Strayed
Serie: –
Genre: Memoar
Antal sidor: 357
Språk: Svenska
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Wild From Lost to Found on the Pacific Crest Trail
Översättare: Molle Kanmert Sjölander
Förlag: Albert Bonnier
ISBN: 978-91-0-013358-0
Utgivningsår: 2013 (2012)
Format: Inbunden

Första meningen: Träden var höga, men jag var ännu högre där jag stod på en brant bergssluttning i norra Kalifornien.

Handling: När Cheryl Strayed är 22 år dör hennes mamma hastigt i cancer.  Cheryls familj splittras, hennes äktenskap spricker och hon hoppar av studierna. På kort tid förvandlas hon från en vanlig collegestudent till en drogberoende, självdestruktiv människospillra.
   I ett desperat försök att ta tag i sitt liv bestämmer hon sig för att vandra 200 ml på 100 dagar, genom öken, över berg, med sig själv som enda sällskap.
   En vandring som förändrar hennes liv.

Min kommentar: För några månader sedan (kanske är det ett år sedan!?) visade min sambo mig filmtrailen för Wild och han tyckte att jag borde se den, för han vet hur mycket jag gillar sånt där – enkelhet, natur, vandring. Jag blev ju helt salig och bänkade mig genast framför den. Jag tyckte att den var bra, men ärligt så förstod jag inte allting, förmodligen för att jag inte hade text till. Så det var synd att jag inte kunde dras med helt och fullt. Men det om något är väl böckernas förmåga?

Så när jag fick reda på att filmen var baserad på en bok var jag bara tvungen att läsa den. Nu har jag äntligen gjort det, och jag hängde med betydligt mer den här gången.

Först och främst tycker jag det är svårt att bedöma en sådan här typ av bok just för att den är verklighetsbaserad. Bara av den anledningen är det en fantastisk berättelse!

Det är personligt och jag är med Cheryl i varje steg hon vandrar. Och när hon inledningsvis, innan hon ens har påbörjat sin resa, knappt får på sig sin ryggsäck fullkomligt bubblar det i mig av skratt. Hennes nästintill totala oerfarenhet känns så äkta och allting blir bara mer trovärdigt. Egentligen borde jag också se det som att hon är väl förberedd.

Många lätta drag med pennan har jag gjort för att kunna gå tillbaka till de fina meningarna. Hon beskriver det precis som det är och var för henne och samtidigt reflekterar hon över sitt liv och varför hon är och blivit den hon är. Det känns också häftigt att hon tog mod till sig att vandra så långt helt själv, som tjej.

Om jag har några invändningar kunde jag ibland tycka att det var lite för beskrivande för mig som bor i ett land så långt bort. Och att boken tog slut lite för snabb.

Vild är en tankeväckande bok där författaren generöst delar med sig av både sin inre och yttre resa. Med både hjärta och smärta. En vacker bok som stärker.

Mitt betyg: