Bokrecensioner, Dorothy Koomson, Författare

Godnatt, finaste av Dorothy Koomson

”När man står varandra så nära som Leo och jag gör, är det vad man kan förvänta sig. Det är de man älskar allra mest som kan lyfta en på en sekund och krossa en utan att ens försöka.”


Titel: Godnatt, finaste
Författare: Dorothy Koomson
Serie:
Genre: Utländsk skönlitteratur
Antal sidor: 423
Språk: Svenska
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Goodnight, beautiful
Översättare: Jessicaa Hallén
Förlag: Norstedts
ISBN: 978-91-1-303293-1
Utgivningsår: 2011 (2008)
Format: Inbundet

Första meningen: “Du, morsan.”

Handling: ”Nova Kumalisi hade gått med på att föda ett barn åt Mal och Stephanie Wacken, men halvvägs genom graviditeten ändrade sig paret och lämnade Nova i sticket, gravid, rädd och ensam.
   Stephanie var överlycklig vid tanken på att bli mamma – ända tills hon hittade ett sms från Mal till Nova med texten: ”Godnatt, finaste”. Livrädd att förlora sin man till hans närmaste vän bad Stephanie honom att kapa alla band till Nova och hennes ofödda barn.
   När Novas son Leo åtta år senare hamnar i koma efter en olycka möts de alla igen och gamla hemligheter kommer upp till ytan.”

Kommentar: Det slog mig så starkt. Jag var inte beredd på det, på den smärta som boken genomsyras av. Jag trodde den skulle vara lite lättsammare. Men det värkte i hjärtat på mig. Och ännu värre blev det eftersom det var mitt i min kvinno-vecka. Hehe… Den går in på skinnet, är så personlig. Godnatt, finaste är rak och ärlig. Den handlar om förlust. Om svek. Det är så mycket sorg! Om att undanhålla saker och ting, bära på dem, upprätthålla en fasad, och att sedan släppa taget och börja om.

Men, det är också en otroligt mysig bok. Charmig, romantisk och drömmande. Om kärlek och vänskap.

Perspektiven växlar mellan karaktärerna (Nova och Steph) och tillbakablickar, med jag-perspektiv. Ibland kan det vara lite förvirrande vem det handlar om och det störde jag mig lite på. Jag hade önskat någon rubrik med namn. Tillbakablickarna om Leos uppväxt är dock tydliga.

Jag led med de två kvinnorna, Nova och Stephanie. Nova som blev mamma fast hon inte tänkt det. Och att hon dessutom överhuvudtaget gick med på att bära och föda ett barn åt paret Wacken. Sedan Stephanie som inte kan få barn, som får möjlighet att bli mamma och ändå bryter allting. Hur kunde allt det här ske? Och så blir jag arg på mannen, så typiskt att det är en kille som ska ha två kvinnor omkring sig… han känns dessutom naiv och som om han spelar på situationen. Men i efterhand får även han sin förklaring. Vi är alla människor. Det blev ännu jobbigare när jag förstår varje karaktär i boken och deras val. Det här kan man verkligen kalla triangeldrama.

Pust, jag drar en lättnadens suck efter att ha läste ut den, vilken pärs det var…

Mitt betyg: 4 av 5

Godnatt, finaste har också varit med i ”Smakbit på söndag”.

Bokprat

En smakbit på söndag – Godnatt, finaste

Idag är det söndag och jag ska dela med mig av ett stycke från den boken jag håller på att läsa. Det är Dorothy Koomsons bok ”Godnatt, finaste” som jag underhåller mig med. Den är mysig, sorglig och äkta. Till en början. Nu är den mest smärtsam. Det är knappt att jag förmår mig läsa den. Du kanske förstår när du ser vad den handlar om nedan… smakbiten kommer från sidan 201:


”Nu var det åratal sedan jag hörde honom sjunga och så stod han på gatan utanför min lägenhet klockan elva på kvällen och sjöng en serenad för mig med sin lena stämma.
   Det skulle ha varit så romantiskt, ifall han inte varit gift och de bett mig att föda deras barn.”

Fler smakbitar finns på Flukten fra virkeligheten.
Bokrecensioner, Författare, Nicholas Evans

Mannen som kunde tala med hästar av Nicholas Evans

Titel: Mannen som kunde tala med hästar
Författare: Nicholas Evans
Serie: 
Genre: Roman
Antal sidor: 370
Språk: Svenska
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The horse whisperer
Översättare: Gunilla Holm

Förlag: Forum
ISBN: 91-37-10981-2
Utgivningsår: 1995
Format: Kartonnage

Första meningen: Döden var närvarande vid dagens början liksom det skulle vara det igen vid dagens slut.


Handling: ”Den ende som kan rädda Pilgrim efter ridolyckan är Tom Booker, mannen som kan tala med hästar. På vinst och förlust beger sig Annie till bergen i Montana med sin dotter Grace och hennes älskade – men svårt skadade – häst. Det blir en resa som öppnar en helt ny värld för Annie och Grace och på ett dramatiskt sätt förändrar deras liv…

En underbar roman om kärlek, förtroende och tillit – om att finna det sanna och äkta i livet.”
KommentarDet hann byggas upp ganska höga förväntningar på den här boken innan jag läste den. Framsidan och titeln är otroligt vacker, baksidestexten utlovar stordåd och det faktum att boken har filmatiserats kryddade bara på det ännu mer. Därför måste jag erkänna att jag blev lite besviken. Av någon konstig anledning hade jag fått för mig att den handlade om något helt annat. Typ om hästmannen ute i vildmarken som ska hela hästen. Men boken bestod mer av Annie som person, hennes relation till dottern Grace och så hästmannen – Tom Booker. Och parallellt med detta uppgiften att rädda hästen Pilgrim efter olyckan. Jag hade tänkt att det skulle mynna ut i en magisk reflektion om livet.
Men missförstå mig inte. Det var trots allt en fin historia. Men slutet förstod jag mig inte på. Början var också seg och utdragen, jag hade gärna kastats in i problemet på en gång. Å andra sidan, vartefter som sidorna passerar blir jag bara mer och mer fäst vid personerna, det gäller att ha tålamod.

Boken är uppdelad i 4 delar utefter de olika faser som karaktärerna går igenom. I dessa varvas perspektiven mellan Annie, Grace och Tom. Vi får veta hur de hanterar situationerna som uppstår, hur deras förflutna ser ut och hur se ser framåt. Det är sorgligt och vackert.

Språket är väldigt lättläst och rättfram – Evans beskriver flera gånger karaktärernas känslor med exakt det de menar. Detta kan jag tycka gör boken lite platt – jag hade önskad mer nyanserade skildringar. Men det ryms också väldigt vackra formuleringar som jag gillar skarpt. Evans ger plats för några ibland lysande insikter om livet som träffar mig rakt i hjärtat.

Om du gillar hästar och fascineras av ranchlivet, men framförallt vill läsa om en mor och dotterrelation, så är detta en bok för dig.

Mitt betyg: 2 av 5

Bokrecensioner, Författare, George R.R Martin

Kampen om järntronen – George R.R Martin

Titel: Kampen om järntronen

Författare: George R.R Martin
Serie: A song of ice and fire #1 / Sagan om is och eld #1
Genre: Fantasy
Antal sidor: 715
Språk: Svenska:
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: A game of thrones
Översättare: Louise Thulin
Förlag: Månpocket
ISBN: 978-91-7503-051-7
Utgivningsår: 2014 (1996)
Format: Pocket


Första meningen: Morgonen hade randats klar och kall med en friskhet i luften om förebådade slutet på sommaren.
Handling: Robert Baratheon och Eddard Stark befriade en gång i tiden de sju konungarikena från den galne draklorden, och Robert besteg järntronen medan Eddard drog sig tillbaka till sitt Vinterhed.
Efter en lång tid av fred samlar sig kungen Roberts fiender både i Norden och i Södern, och intrigerna leder till ett regelrätt krig mellan olika ätter och deras lorder.
Vi befinner oss i riket Västeros, även kallat ”De sju konungarikena”. Även om det förekommer klassiska fantasyingredienser som exempelvis drakar, så är detta framförallt en berättelse med politiska intriger, maktspel och starka karaktärer. Inga hjältar är alltigenom goda, och det slutar inte alltid lyckligt.

Mitt omdöme: Var det värt att läsa boken när jag redan var bekant med serien? Skulle det vara annorlunda? Och hur skulle boken egentligen vara?

I den första boken i ”Sagan om is och eld” får vi lära känna karaktärerna innan de kastas in i sina äventyr. Jag fick lite nya ögon för Jon, Tyrion, Daenerys och alla de andra. Jag blev mer insatt, det kändes som om jag fick gå bakom kulisserna. Jag fick veta deras innersta tankar och känslor. Och det var underhållande. Det är fascinerande att läsa om vad de är beredd att offra, vad de håller fast vid allra längst och vilka öden som väntar dem. Jag älskar baksidestexten ”inga hjältar är alltigenom goda, och det slutar inte alltid lyckligt”, det är boken/serien i ett nötskal. Allt kan hända, och det är så nervkittlande.

Visst kunde det bli lite tråkigt ibland när jag redan visste vad som skulle hända. Men trots det ökade hjärtslagen och läshastigheten i takt med spänningen.

Det är en fantastisk bok, storslagen. Jag blev glatt överraskad över hur tillfredsställande språket var, det var så vackert. Perfekt kändes det som. Varje kapitel fokuserar på en karaktär, och hur väl det anpassades var fantastiskt. Det är sådan skillnad på romantiska Sansa och egensinniga Arya.

Ännu en bonus för den skraja mig är att det var så mycket skönare att läsa om alla grymheter. På film blir sådant så mycket värre när hastigheten inte kan stoppas, att höra alla ljud (prasslet i buskarna och dödsskrik) och se det med egna ögon (blod och halshuggningar). Usch…
Och som svar på mina tveksamheter – ja det var värt att läsa boken trots att jag redan kände till historien. Och ja det var annorlunda, för nu känns det som om jag på riktigt varit i Västeros. Det är verkligen en upplevelse. Jag ser fram emot fortsättningen!

Mitt betyg: 5 av 5

Kampen om järntronen har även varit med i ”En smakbit på söndag”
Serien:
1. A game of thrones
2. A clash of kings
3. A storm of swords, part one: steel and snow
3. A storm of swords part two: blood and gold
4. A feast for crows
5. A dance with dragons, part one: dreams and dust
5. A dance with dragons, part two: after the feast
6. The winds of winter (ej utkommen)
7. A dream of spring (ej utkommen)
Bokprat

Konsumerar mera – dyrköpt lycka

Titel: Konsumera mera  – dyrköpt lycka
Författare: Formas Fokuserar
Serie: Ja, men fristående fackböcker
Förlag: Formas
Utgivningsår: 2008

Handling: ”Konsumtionen har ökat kraftigt de senaste hundra åren. Men lyckligare har vi inte blivit. Varför fortsätter vi ändå att konsumera allt mera? Hur ska vi tillräckligt snabbt lära oss att leva med den enda planet vi har? Borde politikerna se till att avskaffa alla stöd till ohållbar konsumtion? Hur stor makt har vi som konsumenter? Kan man vara både rik och miljövänlig? Eller behövs det kanske nya samhällssystem för att rädda världen?”






~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~  ~
Mitt omdöme: I denna bok från Formas Fokuserar redogör forskare för sin syn på dessa frågor som rör konsumtion och dess jakt på lycka, liksom dess problematik och lösning. Den är uppdelad i små kapitel där varje forskare diskuterar sitt område på ett lättillgängligt sätt, men som också öppnar upp för många funderingar.

Det går utmärkt att läsa den från pärm till pärm, om du känner att du inte får nog. Men annars är det också lämpligt att läsa de kapitel som man berörs av.

Här kommer tre frågeställningar från boken, som små smakbitar:

Alf Hornborg menar att när vi konsumerar, så konsumerar vi andras arbete och landskap. Vår ekonomiska och ekologiska räckvidd är betydligt större och mer omfattande än vår etiska – vår förmåga till empati och socialt ansvar. Christer Sanne tycker att vi ska arbeta mindre för att rädda jorden. Om vi skulle ta naturens ramar på allvar så skulle en sparsam livsstil kunna få ett högt socialt värde. Annika Carlsson-Kanyama ställer sig frågan om man kan vara både rik och miljövänlig. Hon kommer fram till att det blir svårt om man med rikedom menar att vi har pengar att spendera. Frågan är då hur mycket pengar vi behöver?

Intressant, eller vad tycker du? Det är ju aktuella frågor, och boken tar sig an dem mycket begripligt, och visst kan jag ana lite hoppfullhet. Jag fann det som mycket givande läsning.

Mitt betyg: 4 av 5

Bokprat

En smakbit på söndag – Kampen om järntronen

Söndag och dags för en smakbit. Gå gärna in på Flukten fra virkeligheten för att läsa fler smakbitar.

Den här gången delar jag med mig av ett stycke från första boken i serien ”Sagan om is och eld”. Jag snubblade ju på den förra veckan och blev så glad. Och nu måste jag bara skaffa alla böcker och läsa hela serien!

Smakbiten kommer från sidan 38, och här är det första gången som Daenerys möter khal Drogo:

”Medan Illyrio vaggade över till khalen tog brodern henne i armen och hans fingrar kramade så hårt att det gjorde ont. ”Ser du hans fläta, söta syster?”

   Drogos fläta var svart som natten och parfymerad med väldoftande oljor, och i den satt små bjällror som pinglade svagt då han rörde sig. Flätan nådde långt nedanför hans bälte, till och med längre ner än skinkorna, och änden slog mot baksidan av låren.
   ”Ser du hur lång den är?” frågade Viserys. ”När en dothrakier blir besegrad i strid skär han av sig flätan i vanära, så att omvärlden ska se hans skam. Khal Drogo har aldrig förlorat en strid, och han är Aegon draklorden pånyttfödd, och du ska bli hans drottning.”
   Dany tittade på khal Drogo. Hans ansikte var hårt och grymt, ögonen lika kalla och mörka som onyx. Brodern gjorde henne illa ibland när hon väckte draken, men han skrämde henne inte så som den här mannen skrämde henne. ”Jag vill inte bli hans drottning”, hörde hon sig själv säga med en liten, tunn röst. ”Snälla, snälla Viserys, jag vill inte, jag vill fara hem.”
   ”Hem?” Han höll rösten låg, men hon kunde höra raseri i hans tonfall. ”Hur ska vi kunna fara hem, söta syster? De tog vårt hem ifrån oss!” Han drog in henne i skuggorna, utan synhåll, och fingrarna grävde sig in i hennes hud. ”Hur ska vi kunna fara hem?” upprepade han och menade Kungshamn och Draksten och hela riket som de förlorat.”
Bokrecensioner, Författare, Lars Kepler

Hypnotisören av Lars Kepler

Titel: Hypnotisören

Författare: Lars Kepler
Serie: Joona Linna #1
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 572
Språk: Svenska
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: –
Översättare: –
Förlag: Månpocket
ISBN: 978-91-7001-758-2
Utgivningsår: 2011 (2009)
Format: Pocket


Första meningen: Erik Maria Bark rycks hastigt ur sin dröm när telefonen ringer.
Handling: I ett omklädningsrum på en idrottsplats i Tumba utanför Stockholm hittas en man brutalt mördad. Sedan återfinns hans fru och dotter lika besinningslöst ihjälhuggna i familjens radhus. Avsikten tycks ha varit att utplåna hela familjen. Men sonen överlever, svårt skadad och när kriminalkommissarie Joona Linna förstår att det finns ännu en familjemedlem kvar i livet en syster, inser han vikten av att hitta henne innan mördaren gör det.
   Sonen svävar in och ut ur medvetslöshet och för att kunna skynda på förhörsprocessen tar Joona Linna kontakt med läkaren Erik Maria Bark och övertalar honom att hypnotisera pojken för att få en bild av händelseförloppet.
   Därmed bryter Erika Maria Bark sitt gamla löfte att aldrig med hypnotisera och en skrämmande kedja av händelser tar obevekligt sin början.

Mitt omdöme: Hypnotisören är en nagelbitare. Jag fick slå handen för munnen titt som tätt av alla överraskningar. På en gång kastas jag in i boken och är fast. Språket är rappt och jag flyger fram genom sidorna. Men sedan ska tilläggas att jag sällan läser denna genre- så kanske är allt däromkring en nagelbitare för mig?

Handlingen och spänningen är det inget fel på, men å andra sidan kommer jag inte speciellt nära karaktärerna. Jag får bekänna mig med deras liv och brister, men inte mycket mer. Boken fokuserar på intrigen och alla de märkliga saker som händer, och sedan finns det inte plats för resten. Kanske hade det blivit överflödigt? Utan att ha speciellt mycket kännedom om denna typ av genre, så tycker jag ändå att Hypnotisören är en bra bok! Kanske rent av ännu bättre eftersom den fick mig på kroken?

Mitt betyg: 4 av 5

Hypnotisören har var med i ”Smakbit på söndag”.

Serien:
1. Hypnotisören
2. Paganinikontraktet
3. Eldvittnet
4. Sandmannen
5. Stalker
Bokrecensioner, Författare, Sanna Ehdin

Finn din inre styrka – Sanna Ehdin

”Livet levs en dag i sänder”

Titel: Finn din inre styrka
Författare: Sanna Ehdin
Serie: –
Genre: Populärmedicin
Antal sidor: 278
Språk: Svenska
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: –
Översättare: –
Förlag: Månpocket fakta
ISBN: 978-91-7232-163-2
Utgivningsår: 2009 (2008)
Format: Pocket

Sanna Ehdins bokFinn din inre styrka” är en handbok i verkligt välmående. Hon eftersträvar större hänsyn till vår egen hälsa och trygghet – i vardagen, nuet och vägen mot våra innersta drömmar. Hur vi finner våra guldklimpar och lyckas allra bäst genom att vi först tar hand om och lyssnar på vårt eget inre. 

Hon visar och beskriver hur vi ska handskas med livets alla upp och nedgångar. Hur vi behåller balansen. Hur fel det är med samhällets alla yttre företeelser och jakten på yttre framgång. För om vi inte mår bra i hjärtat och själen så spelar det yttre ingen roll alls. Om att släppa på kontrollen och ha tillit till livet. På vår förmåga och makalösa inneboende kraft. Om motivation och driv. Boken är fylld med bevis och inspiration från fantastiska människor. Hur de har gjort för att lyckats. Och vara lycklig, samtidigt.
Jag läste mycket i boken när jag var nere på visit i Borås. Ute på min omysiga balkong, i den stekheta solen, satt jag i flera timmar. Läste, inspirerades och fann verkligen min inre styrka. Det var så härligt, jag mådde så bra. 
Det är verkligen en bok som jag varmt rekommenderar. Den är en trygghet. En inspirations- och pepp-bok. Men framförallt är det en må-bra bok. Det är en bok som har allt om livet, hur det ska tacklas och tolkas. Hur det ska levas, med största framgång. Läs den!

Mitt betyg: 4 av 5

Bokprat

En smakbit på söndag – Hypnotisören

Då var det söndag och dags för en smakbit från den bok vi håller på att läsa, med initiativ från Mari på Flukten fra virkeligheten. Enda regeln är att spoilers undanbedes. Gå gärna in på länken och läs fler smakbitar!
Jag läste precis ut Lars Keplers Hypnotisören igår kväll. Men jag vill ändå bjuda på en del av spänningen! Här om kvällen upptäckte jag att jag absolut inte ska säga högt vad som händer i boken, för då kan jag inte sova. Det blev med ens ännu kusligare…
Här kommer en smakbit från sidan 136:

”Simone känner hur kallt det är i köket. Det luktar cigarettrök.
Hon tittar ut i hallen.
Då upptäcker hon att ytterdörren står vidöppen.
Hon skyndar sig till Benjamins rum. Men han ligger och sover alldeles lugnt. En liten stund står hon bara där och lyssnar på hans regelbundna andetag.
När hon går för att stänga ytterdörren håller hennes hjärta på att stanna. Det står någon i dörröppningen. Han nickar åt henne och räcker fram ett föremål. Det tar några sekunder för henne att inse att det är tidningsbudet. Han vill ge henne morgontidningen. Hon tackar, tar emot den och när hon äntligen stänger och låser dörren märker hon att hon skakar i hela kroppen.”


Bokrecensioner, Författare, Jonas Jonasson

Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann – Jonas Jonasson

Titel: Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann

Författare: Jonas Jonasson
Serie: –
Genre: Komedi
Antal sidor: 319
Språk: Svenska
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: –
Översättare: –
Förlag: Piratförlaget
ISBN: 978-91-642-0296-3
Utgivningsår: 2009
Format: Inbunden

Första meningen: Man kan tycka att han kunde ha bestämt sig tidigare och att han kunde ha varit karl nog att meddela omgivningen sitt beslut.

Handling: ”Efter ett långt och synnerligen händelserikt liv hamnar Allan Karlsson på det äldrehem han tänker ska bli hans sista anhalt på jorden. Problemet är bara att hälsan vägrar ge vika, och en dag bär det sig inte bättre än att det är dags för honom att fylla tresiffrigt.
Pompa och ståt väntar, med kommunalråd och lokaltidning på plats. Ett spektakel så oönskat av Allan att han i stället kliver t genom fönstret. Därmed är han på rymmen från sitt eget födelsedagskalas. I hastigheten råkar Allan få med sig en väska som han bara skulle vakta ett slag och strax har han både tjuvar och poliser efter sig.”

Mitt omdöme: Den här boken var lika rolig som den utger sig för att vara. Hela tiden tänkte jag på hur Jonasson lyckats skriva den, hur kom han på alla dessa lustiga skämt? Var och varannan sida bjöd på skrattattacker. Det ska bli intressant att se filmen nu.
Men det var svårt att läsa både snabbt, och mycket åt gången, tyckte jag. Jag tror boken ska läsas som en rolig serie, med ett gäng sidor åt gången. För det vore ju dumt att tycka mindre om den för att den bör läsas annorlunda, även om det var en annorlunda bok… (jag känner att jag börjar tänka som Allan, han är fortfarande med mig…)
Egentligen var det som togs upp i boken, det om Allans resa genom 1900-talet, inte något som jag direkt hurrar över att få läsa. Det var lite transportsträcka för mig. Men med Allan och hans lustiga sätt att se på världen så blev det oemotståndligt.

Till sist tyckte jag om det stycke som Jonassons hade i början, där han har tillägnat boken till en viss person. Det tycker jag ramar in hela berättelsen alldeles ypperligt! Och det får också avsluta denna recension.
”Ingen kunde trollbinda sin publik bättre än morfar där han satt på ljugarbänken, lätt framåtlutad över sin käpp och med munnen full av snus.
– Nej men… är det sant, morfar? sa vi häpna barnbarn.
– Di söm bara säjer dä söm ä sanning, ä inte vär´å höra på, svarade morfar.
Den här boken är till honom.” sidan 5

Hundraåringen har även varit med i ”En smakbit på söndag”.

Mitt betyg: 4 av 5